Hade tänkt att köra skejtintervaller idag men eftersom jag av någon märklig anledning fick ont i armbågen igår trots man hade vilodag. 15 dagar träning i sträck hade jag annars fram till igår så vilodagen var välbehövlig men ändå konstigt man ska få ont när man knappt gjorde något igår. Hursomhelst gick det ändå fint att åka en lugn tur klassiskt på förmiddagen med Carina
Första dagen på det nya året idag och den har varit en träningsfri dag, istället tänkte jag göra en kortare summering av 2018. Vill man läsa om träningsåret 2017/2018 kan man göra det här, som skidåkare räknar man träningsåret från runt vecka 16 och ett år fram. Därför tänkte jag skippa summering av b.la. Paralympics och SM från i vintras.
Jag valde att under denna sommar jobba mer och träna mindre men med mer kvalité, vilket jag kunde göra då min träningsbakgrund gör att jag klarar att köra t.ex. ungefär hälften av min träning i hög intensitet. Denna strategi fungerade bra, jag presterade bra under de tävlingarna jag åkte trots jag kombinerade med tre olika jobb och jobbade i stort sätt en bit över heltid och hade bl.a. ingen ledig dag i juni månad. Mitt i allt detta träffade jag mina kära Therese som jag sedan flyttade in hos i mitten av augusti.
Med allt jag gjorde fick jag betala priset efter valrörelse då kroppen var trött och tränade fortsatt lite även september och oktober trots jag hade mer tid att kunna träna. Detta gjorde att jag bl.a. fick bryta Lidingöloppet där jag lyckas få till en bra form men hade inte varken löpbenen eller tillräckligt bra grundtränad för springa och göra det på bra tid. Lyckades däremot få till överkroppsstyrkan tillräckligt nog för att göra ett bra DM rullskidor klassiskt, ett backlopp där jag mer eller mindre stakade mig upp. Bara två timmar senare sprang jag i mål i terräng DM i löpning men hade löpaben lika dåliga som under Lidingöloppet en vecka tidigare.
Däremot gjorde jag som sagt många fina resultat under framförallt sommaren. Jag blev total 3:a i Sportsgym Tour där jag slutade 2:a, 7:a och 5:a i de tre deltävlingarna som ingick i den touren i mycket starka startfält. Kluken Opp var ett lopp jag sprang i Norge och gjorde det riktigt bra med en fin 4:e plats efter varit förre Emil Iversen länge i det uppförsloppet, han har haft en hygglig inledning av världscupen i vintern minst sagt. På tal om världscupen så tog jag mina första världscupspoäng på rullskidor när världscupen avgjordes i Torsby där jag hade 22:e bästa tid i jaktstarten upp på Hovfjället och slutade på 29:e plats totalt, en milstolpe som man kan vara stolt över. Jag lyckades veckan innan också att bli 26:a i sprinten när SM på rullskidor avgjordes på hemmaplan i Helsingborg, en stor överraskning för mig själv att jag har lite speed i kroppen ändå.
Några av många händelser under 2018 och vad 2019 kan erbjuda har jag själv ingen aning om. Under vintern så kommer jag tävla sparsamt och tävla mer eller mindre bara SM men ser fram emot att tävla som förra året med en del löptävlingar, gärna uppför men även någon enstaka rullskidtävling kan jag tänka mig åka. 2019 kommer jag också ha en del politiska uppdrag som att sitta i kultur- och fritidsnämnden i Östersund och regionala utvecklingsnämnden i regionen. Har ännu inte bestämt mig om jag ska läsa vidare någon distanskurs efter nuvarande distanskurs som är Svensk politik och förvaltning. Det jag vet är att jag kommer träna med Carina vintern ut och att jag sen en månad tillbaka jobbat extra på Intersport här i Östersund.
Snart dags för nytt år och få väl passa på att önska er alla gott nytt år. Årets sista dag spenderades på skidstadion vid två tillfällen idag, först ett klassiskt pass med Carina där man hade rullskidfäste. Violett klister (KX35) täckt med burk (VR55N) i snöfallet på morgonen och då hade jag ändå bara lagt på klister över den befintliga burkvallan, detta endast pga lathet.
På kvällen (sent) var jag och Therese ute på ett mysigt pass där vi stannade halvvägs (efter en halvtimme) och drack varm choklad innan vi sen fortsatte. Jag hade samma skidor som på förmiddagen och de fungerade klockrent.
Har inte funderat så mycket över 2019 än men har en önskan att fodret till djuren ska räcka fram till våren efter sommarens torka. Vi behöver varenda ko och bonde även i framtiden.
Har lagt ut en annons på Tradera som jag vill och hoppas ni gå in och buda på. Jag sprang Växjömaraton tillsammans med Danny Fransson som har drabbats av ALS och han önskan om att springa ett maraton blev till verklighet i oktober i år när vi genomförde loppet och samlade även då in pengar till ALS- forskning. Ni kan finna annonsen på Tradera här, in och buda!
Idag har man stått drygt fyra timmar på skidorna men fördelat med lite olika sällskap. Började med ett lugnt skejtpass med Carina på förmiddagen, tämligen odramatiskt. Senare på eftermiddagen blev det ett kort tur med min kära sambo. Efter det åkte jag en stund med riksdagsledamoten Rickard Nordin där det bl.a. blev en hel del snack om ett ev. svenskt OS/Paralympics 2026, få hoppas att det kan bli verklighet. Efter det så åkte jag själv och stakade en dryg halvtimme i tröskelintensitet. Var lite låg i energi men la in åtta impulser som väckte lite liv i mig, och även pulsen som blev lite högre i snitt än vad det annars hade blivit. Var ganska bra förhållanden men mina skejtskidor (träningsskidor) går inte så värst bra när jag staka men klart bättre utanför spåret än i själva spåret. Började och slutade med att staka i riktigt tuff terräng medan jag däremellan körde i lite lättare terräng. Siffror från draget var följande:
Återigen tillbaka till Östersund och ska så vara i en månad i sträck nu om allt blir som planerat. Inte många timmars sömn blev det i natt utan tidig uppstigning för att ta första morgonflyg från Sturup. Väl på plats i Östersund blev det en tur klassiskt med Carina, nypistat och fint så det gick bra förutom en passage där det inte var det utan värsta rodelbanan men det gick bra trots allt.
På eftermiddagen körde jag och Therese ett styrkepass med fokus på enbart ben. Trött som man var innan hade man inte någon mer fantasi eller ork att köra något annat. Det blev hursomhelst följande fyra benövningar:
Genomförandet var bra men är och har varit trött hela dagen, hoppas på med dagsljus att det vändor inom kort.
Idag åkte jag rullskidor för första gången sen oktober. Det var inte kul alls, inte ens lite. Det var åtta grader celsius, blött och skitigt på vägarna, oslipade stavspetsar som gjorde en förbannad till förbannelse. Sakta och tungt gick det med, inte konstigt när man åker på 4:or. Försökte staka sakta men slant bara med stavarna men drev på pulsen ändå och hade snittat 140 (72 %) när eländet var över. Kunde inte ens skylla på vinden,troligtvis det enda positiva med detta pass att det inte blåste storm. Däremot blåste det men inte så stavarna flög iväg hursomhelst, så det gick åka vanligt, man få vara glad för det lilla. Jag kom hur som helst 20 kilometer på 1:17 timmar och plockade 160 höjdmeter.
På förmiddagen fick jag och min bror samt hundarna ihop en mil på knappt 52 minuter. Tunga ben från början idag, 100 höjdmeter och en snittpuls på 132 (68 %) blev det.
Imorgon åker jag till Östersund igen och jag lovar att inte klaga på dåliga förhållanden och att det är jobbigt att valla med klister under hela vintern.
Idag innan frukost blev det återigen den traditionella jullöpningen i Fyledalen. Jag och min bror Johan sprang tillsammans med Oskar Henriksson samt hundarna Raj och Japp, så fem killar var ute på en härlig tur även om vädret och omgivningen inte var den roligaste, men trevligt med sällskap i terrängen är trots allt inget fel på i Fyledalen. Det blev en knapp timmes löpning för mina ovana löpben, senast jag sprang var den 28:e november, så nästan en månad sen man sprang senast. Detta kändes till en början inte så värst mycket och pulsen var låg men sista halvan av passet kändes benen tunga och pulsen ökade en aning. Snittempo på 5:08 min/km och en snittpuls på 132 (68 %) blev det under passets gång som gick mestadels i svagt kuperade skogsvägar, där det plockades 102 höjdmeter.
På eftermiddagen var man ute i våran skog och gallrade, så de små granplantorna få växa fram och avverkas lagom till den undertecknande blir 80 år…….ish. Förutom det så har jag och storebror haft vår obligatoriska invägning där man helst vill vara tyngst, med mina 71,4 kilo så är jag lättast av oss två. Kan väl konstatera att julmaten inte gjort mig sjuklig fet åtminstone. Har varit i stallet och småpysslat lite innan jag körde ett cykelpass på trainern i växthuset efter min bror kört ett pass där, jag körde givetvis likadant pass som honom d.v.s. 7×6 min intervaller. Eftersom jag inte cyklat på över ett halvår så hade man svårt att få upp pulsen men blev stum ändå men det var inte förrän sista intervallen man klev på riktigt hårt, resten var kontrollerat. Hade en minut vila och hade då ett snitt på 80 % av max under intervallerna, lite högre än min bror men tror det var ett bra pass ändå. Lyckades skrämma upp pulsen till 181 (93 %), inte illa det på cykel för mig. Som bilderna nedan visar så svettades så det rök från oss, lägg då till att man redan innan luktade ko så kan ni förstå hur det var därinne. Gissa vem som är vem av oss?
Idag var enda planen att åka ett tidigt morgonpass med Carina och sen ner till Skåne för en väldig kort vistelse för träffa lite familj och vänner. Morgonpasset få nog anses som de tråkigare passen jag genomfört åtminstone den här vintern. Blåst och några plusgrader där gårdagens nysnö hade blåst igen spåren delvis, att då åka klassiskt var en utmaning men hade bra fäste mestadels men den röda burken som var dagens vallning frös i ordentligt någon gång. Inte nog med problem så började det falla ner snö från träden som gjorde det delvis helt hopplöst att åka och en aning farligt, faktum var att tre träd hade fallit ner över spåren, lite småläskigt att åka när det är mörkt i skogen.
Resan till Skåne var också en utmaning, en pilot blev tydligen sjuk så planet blev fyra timmar försenad för att den nya piloten skulle ta första flyg själv upp till Östersund innan denne kunde flyga ner vilket gjorde att även det flyget var försenad, som i sin tur av förklarliga skäl gjorde att mitt flyg som skulle lyftas 10:50 lyfte 15:15, ingen dröm det direkt. När man väl hade kommit till Bromma så skulle mitt redan ombokade flyg ner till Malmö lyfta. Turligt nog så fick vi hjälp att komma direkt till det planet som väntade in oss som i sin tur givetvis blev försenade. Kom i alla fall med på planet och landade tillslut 17:30 på Sturup och lyckligtvis så hade mitt incheckade bagage (incheckat från kl: 10) kommit med också.
Annorlunda och oväntat resedag, nu väntar det bara att bokföra lite som avslutning av denna juldag!
Förutom alla skidåkande jultomtar på stadion idag så var dagens klassiska intervallpass en hygglig dyster historia av olika anledningar. För det första hade temperaturen svängt ordentligt och hade gått från -16 till några ynka minusgrader så det lilla fästet (Swix Blå) jag hade var inte det bästa idag men dög. För det andra så vad dagens intervallpass det blott andra i klassisk stil den här säsongen och första intervallen idag var ingen vacker syn kan jag lova, de övriga var desto bättre så det tycks finnas en framtid även för den skånske skidåkaren. Jag körde fyra intervaller där de sista två var likadana och jag gick i mål på samma ställe på samtliga. Såhär såg siffrorna ut från intervallerna:
