Rullar på igen

Plogen Harven.

Nu rullar livet på igen med både träning efter några krassliga dagar och med vårbruk efter allt regn. Började med att ge mig ut till Ystad för ett rullskidpass tillsammans med Rickard. Trevligt med sällskap. Annars var det väl ingen direkt vacker syn när man försökte åka. Blir bara trött av att se en slakmota, och då kan man knappast säga att 50 höjdmeter på 26 kilometer är speciellt kuperat. Fick kämpa för att kunna hålla mig inom A1-puls, svårt med min nuvarande form. Man borde nästan bli bannlyst från träning när man är så bedrövlig som man är, fast å andra sidan är det svårt att bli bättre om så blir fallet. Åkte på 3:or och körde enbart stakning. Drog från början till slut idag, först motvind i 13 kilometer och sen vändning och medvind tillbaka. Precis som senaste passet vi körde för två veckor sedan så tog det 90 minuter och en snitthastighet på 17,2 km/h. Snittpulsen landade på 146 (76 %).

Efter all den senaste regnet vi fått här nere så kunde man dra igång vårbruket lite igen. Vi ligger lite efter med vårbruket men så kan det va ibland. AIK är ju efter i Allsvenskan, någon ska vara det. Blev inte plogen som man fick köra idag, även om man själv är en. Harvade istället, vilket man inte gjort så mycket förut. Men det blev bra och det är snart dags för sådd som blir maltkorn. Ur maltkorn kan det bli öl av så det kan man väl tänka på när man beställer en öl på en krog i en storstad någon lördagskväll. Få som tänker på det skulle jag tro.

Sammarfattning av vintersäsongen 16/17

På väg mot vinterns sista målgång, Grönklittsjakten- en varm historia. Fia Jobs

Var ett tag sedan sista tävlingen denna vintern kördes men nu är det i alla fall dags att summera denna vintersäsong, som både var en succé- och en fiaskosäsong på en och samman gång. Framgångarna med Zebastian som gav VM- guld, två VM- silver, den totala världscupssegern och en rad pallplatser i världscupen som jag redan har glömt hur många det blev. Men jag tänkte summera min egna säsong, som har varit ett totalt misslyckande och främst av ett skäl och det är problemet med hjärtat jag haft under hela säsongen. Har ändå kört några lopp denna vinter med jämna resultat fast en- och/eller möjligen två nivåer sämre än senaste vintersäsongen. När jag flyttade upp till Jämtland hade jag förhoppning om att ta rejäla kliv i min skidåkning, detta har tyvärr uteblivit och jag har blivit sämre. Det är facit, helt enkelt korrekt fakta att det har blivit så. Var alltså en klart bättre skidåkare när jag bodde i Skåne och tränade rullskidor i blåst hela vintrarna än när jag denna vintern kunde åka på snö och det på heltid.

Har endast blivit fem egna lopp körda denna vinter, hade hoppas på några fler men har inte riktigt haft motivationen att köra fler. Första loppet var Bruksvallspremiären 10 kilometer skejt som jag åkte trots jag bara hade varit i träning i två veckor. Jag fick lära mig för första gången hur det var att tävla och försöka ta ut sig max med att gå på betablockerade medicin. Var tillslut över sex minuter efter vinnaren och gjorde mitt sämsta lopp på ett traditionell distans på flera år. Lärdomen var lite hur det var att tävla igen och göra det i min nya bittra situation.

Sen dröjde det till efter årsskiftet innan jag försökte tävla igen, denna gång var det en FIS- tävling på min nya hemmaplan i Östersund som var 15 kilometer skejt, som på kortvarsel blev av. Var väldigt kallt men jag gjorde ett stabilt lopp, något bättre än i Bruksvallspremiären men fortfarande klart sämre än vad jag hade gjort tidigare säsonger. Jag slutade fem minuter efter vinnaren Petter Englund.

Nästa tävling blev SM- veckan i Söderhamn. Började med att åka individuellt 15 kilometer klassiskt. Gjorde ett stort misstag i en utförskörning i början av loppet, då jag bedömde en kurva väldig tokigt. Föll ut i, och sen förbi skyddsnätet och vidare ut i skogen innan jag kom upp på benen igen. Bröt staven i fallet och var tvärsist i första mellantiden. Tog sedan 20 platser och blev tillslut 104:a, min sämsta SM- placering nånsin och jag var över 7,5 minuter efter vinnaren Emil Jönsson. Då var banan ganska lätt och om man jämför med tidigare års banor. Fick även vara med i första upplagan av att införa stakfria- zoner som var ren och skär pajasfasoner som man kommer skratta åt i framtiden. Några dagar senare åkte jag första sträckan i vårt Ski Team Skåne lag. Väldigt kul att få åka med vårt skånska lag som troligtvis var det första skånska laget i en SM- stafett nånsin, åtminstone i modern tid. Jag vände ut- och in kroppen min för att få ut maximalt av min prestation, vilket jag lyckades väldigt väl med. Växlade förvisso som sista lag men att sen vara med och heja fram de övriga två i laget, som sen slutade med en näst sista plats var faktiskt en av vinterns höjdpunkter utan att överdriva. Det är något speciellt med stafett.

Sen dröjde det två månader innan jag åkte årets två sista lopp, då Grönklittsjakten avgjordes första helgen i april. Hade då slutat ta min hjärtmedicin i nästan en vecka. Detta hade påverkat mig enormt mycket, då jag under ett halvår inte kunde träna hjärtat så pass mycket för att kunna förbättra min kapacitet. Jag var i riktigt dåligt slag men ville ändå åka, då jag gillar att tävlar och att träffa mina gamla skidkompisar igen. Inget som jag ångrade. Första loppet var 15 kilometer skejt som på något märkligt sätt blev mitt bästa lopp för säsongen, i alla fall om man går efter skidresultat.se, vilket är i vissa fall mer pålitligt än FIS-poäng. Nu var inte Grönklittsjakten en FIS- tävling men ändå. Precis som de som startade samtidigt som mig så dog även mina skidor på de två av de tre varven vi åkte. Lika för alla men jag hade faktiskt bra skidor tyckte jag men riktigt segt att få trycka på nerför då man på första varvet kunde ligga i fartställning. För att spara på benen fick jag stå och staka på vissa partier på banan. Disponerade loppet väl och kunde trycka på i backarna även på slutet, något som inte hade upplevt tidigare under vintern. Var ganska långt efter täten men var ändå inte så värst långt efter många duktiga skidåkare. Jaktstarten dagen efter var rolig men jag hade varken skidor eller kroppen för den dagen. Tappade en placering men var överlag nöjd med helgen ändå. Var riktigt roligt att åka och gav faktiskt motivation att fortsätta, även om det kan låta konstigt.

April månad är annars en period i skidåkarens liv, där träning sker allt sporadiskt. En del återhämtning blir det innan man dra igång nästa träningsår. Kommer troligtvis hinna bli några snöpass till innan snön förvinner uppe i norr. Kommer annars börja nästa träningsår med lite ny sorts styrka och även göra en hel del förändringar med min träning. Som sagt har jag blivit sämre och tillsammans ska jag och tränare Gunnar se till att kan bli bättre och utvecklas igen, oavsett hur mitt hjärta tänker fungera. Kommer inte ta någon medicin och hoppas på det bästa, få se hur det bli. Kommer troligtvis återgår lite som jag tränade förut på egen hand i Skåne, så pass det går, då jag även ska träna med Zebastian en hel del. Oavsett hur mycket man kunde ifrågasätta min tidigare träning som jag i stort sätt ansvarade och planerade helt själv så lyckades jag få ett testvärde på 76,55 ml/kg. Inget man bara få sådär med dålig och fel träning. Någonting gjorde jag förmodligen väldigt rätt förut, gäller att jag tar mig ditt igen. Den som lever få se.

Bilder:

Målgång i säsongens första lopp, Bruksvallspremiären Foto: Lisa Johansson/ÖP.

15 kilometer klassiskt under SM- veckan i Söderhamn. Foto: Pontus Johannesson

 

 

Manchester – Anderlecht

Bra sittplatser!

Var som sagt på fotboll igår tillsammans med över 71 000 andra på Old Trafford i Manchester. Inte konstigt att det omsätts pengar med sådana evenemang som det var igår. Är inte heller konstigt att fotbollsspelarna kan tjäna så mycket som dem gör, och det är inte heller konstigt (tyvärr) att de tjäna så väldig mycket mer än vad de kvinnliga fotbollsspelarna gör. Är trots allt intressant och hur mycket folk som går på matcherna som avgör, om inget annat fick man perspektiv på det hela igår.

Matchen i säg var en helt okej match som gick till förlängning, så vi fick valuta för pengarna i alla fall. Är inte direkt billigt att gå på dessa matcher, men vi hade riktigt bra VIP- sittplatser. Minne för livet, sist man såg fotboll i England var nästan för 18 år sedan, ett tag sedan det. Då var det mellan Leicester och Arsenal, tyvärr så var en ung Fredrik Ljungberg skadad den gången. Är inget United fans alls eller Anderlecht för den delen heller, men kul med liveidrott och att man fick se två svenskar. Själv så ville jag givetvis se Isaac Thelin Zlatan Ibrahimovic, nu innan han kommer lägga av. Tyvärr kan han har spelat sin sista match i karriären igår när han troligtvis slet av korsbandet. Han är 36 och blir inte yngre direkt. Det Zlatan tjänar per dag, tjänar jag per år. Förutom att vi båda kommer från Skåne så har jag ett VM- guld, det har inte han.

Idag har vi rest tillbaka till Sverige, gick bra fram tills man skulle förbi de där omdiskuterade gränskontrollerna. Att det ska vara mer besvärligt att ta sig in i sitt eget land är ju bara för sorligt. Behövde visa passet vid ett tillfälle från England till Danmark och sen när man skulle till Sverige över Öresundsbron (Kastrup – Hyllie) så var man tvungen att visa passet två gånger. Nu hade vi inte bråttom hem direkt, så det gjorde inte att vi missade tåget i Sverige som skulle ta oss till Tomelilla. Man kom hem en timme senare än planerat p.g.a. gränskontrollerna. Hade varit värre om man var förälder och missade t.ex. ett föräldramöte p.g.a. gränskontrollerna. Förövrigt alla de fyra tågen från/till Sverige vi åkte på denna lilla trip, så var alla försenade, bara lite men ändå. Tågen i England kom alla i tid och då nästa på sekunden. Sen den där mesiga stängslet de satt upp så man inte ska kunna smitta igenom på tågstationerna i Kastrup och Hyllie, är inte mycket att komma med. Om en värmländsk varg hade fått syn på ett får på andra sidan det stängslet hade den förmodligen på ett ganska lätt sätt passera förbi och tagit kål på det stackars fåret. Man kan gnälla på Donald Trump hur mycket som helst, om att han ska bygga en mur mot gränsen till México. Det sjuka är att vi i Sverige har hunnit längre på murbyggandet och stängning av landets gränser.

Jag och Mattias utanför Old Trafford.

Jag och Mattias innanför Old Trafford.

Strax innan matchstart.

Anderlecht supportrarna hördes mest nästan på Old Trafford, de hade härlig stämning men hemmasupportrarna består mest av ”vanliga” människor och inte alltför sällan många utlänningar som åker dit och se fotboll. Vi satt bredvid två andra svenskar t.ex.

Utomhus pissoarer utanför Old Trafford, har aldrig sätt en sådan i Sverige

Polishäst.

Jag någonstans i Manchester

”Stadig” mur för att förhindra folk att ta sig till Sverige

 

 

 

 

Old Trafford

Är på Old Trafford i Manchester nu på en pub och väntar på att Europe leauge matchen mellan Manchester och Anderlecht ska börja.

Annars vaknade man upp och käkade frukost, precis som vanligt. Vi gick sedan ut på stan lite men efter ett tag började jag känna mig hängig, samtidigt snoret forsade ur näsan likt Niagaravattenfallet. Kände mig som har blivit knokad av Ingo, en rak höger. Men fem minuter på den lille visaren, en whisky samt att brandlarmet gick av oklar anledning så kände man sig genast bättre. Lägg då till lite mat, efter det med så var man nästan en ny människa. Han man fick mat av trodde jag var från Spanien, vet inte om jag skulle känna mig smickrad eller inte. Inte svårt att känna sig som en sydeuropé i Manchester, när alla andra här är vita som lik. Av förklarliga själ så har jag inte tränat något här i Manchester även om löparskorna är med.

Nu ska vi se fotboll!

Rest lite idag

Öresundsbron måste vara en av de bättre som hänt Sverige på 2000- talet.

Hej på er!

Idag har jag varit ute och rest lite igen. Klockan halv fem på morgonen började  jag och en av mina bästa vänner Mattias Beijer en lång resedag, som slutade med att vi hamnade i 2,5 miljoner staden Manchester. Resan gick via tåg och Öresundsbron till Kastrup, något annat än den lilla flygplatsen som heter Arlanda i Stockholm. Flög sedan till Stansted. Vidare blev det först tåg till London och sen till Manchester där vi har tillbringat hela eftermiddagen/kväll.

Imorgon blir det fotboll live här men nu ska vi fira min födelsedag här i Manchester, oklart hur det slutar. Kan också passa på att tacka för alla gratulationer jag fått hittills idag. Blir 26 år denna dag och närmare mig med stormsteg 30- års krisen.

P4 radio Kristianstad idag

Intervjuad av Karin Bengtsson i programmet Eftermiddag i P4 Kristianstad idag.

Då har man varit med i radio igen, denna gång i P4 radio Kristianstad. Delade programtid med skolpojken själv, Gustav Fridolin. Nu debatterade vi inte men det hade faktiskt varit roligt, om inget annat hade det blivit bra radio tror jag. Nu var det så att käre Fridolin tydligen var i Hässleholm och skulle prata om skolan, något annat vore väl konstigt då han är utbildningsminister. Mer idrott i skolan är framgångsreceptet för att svenska skolan ska bli bättre, enligt mig. Oklart dock om SJ var i tid.

I tid var jag men fick vänta lite på min intervju idag, som förövrigt var ganska lång. Försökte förmedla att det vi gjorde i vintras inte var någon barnlek och att de vi möter inte är några duvungar och att det krävs träning på absolut högsta nivå. Här kan man lyssna på sändningen, jag snacka efter 49 minuter och efter 76 minuter in i sändningen.

Annars har jag varit ute på en bilturné likt den förra måndagen. Då var det intervju hos P4 Malmöhus och allmänt häng på västra sidan av Skåne. Idag var det den östra delen av Skåne som jag spenderade mestadels av min tid idag. Började med besök till Skurup, snarare mer mitten av Skåne än i östra delen av Skåne. Skit samma. Nu undrar ni väl vad jag gjorde där? Det gjorde jag med kan jag tala om för er. Det var så att min kära bok som jag har letat efter fanns just i Skurups bibliotek. Jag spenderade nog mina två mest intensiva pluggtimmar nånsin där. Sedan far jag vidare till Kristianstad och för radiointervjun. Kan säga att Skurup och Kristianstad hade gamla hederliga P- automater, enkelt och smidigt och skönt att slippa allt klydd med appar och sms.

Har inte direkt varit några vårkänslor idag, har egentligen snöat överallt som jag har varit idag. Värst var snökaoset i Nöbbelöv, var tydligen väldigt lokalt där med snö, då det varken fanns någon snö i Kristianstad eller i i Everöd. Nöbbelöv ligger mittemellan dessa två platser, en plats som knappt ligger över havsnivån. Blev ingen träning idag, var lite sugen men har fått rälig hosta så jag lät bli.

 

Annandagsrullen och slutspelshandboll

De tre som lever i exil från Skåne var uppe och försökte fly våra landsmän. Foto: Oskar Henriksson

Blev ett trevligt klubbpass mitt i Skåne idag, kul att vi var så många idag och också väldigt roligt att se både nya- och gamla bekanta. På väg upp till samlingen på Ekerödrasten åkte vi förbi en del ställen med en massa snö, det hade gått att åka på skare denna morgon i nordvästra Österlen den 17 april. Overkligt. Det var nästan också overkligt att ingen hade tagit med tävlingshjul till stackars mig. Blev ju avhängd direkt när jag åkte på mina 3:or som förövrigt rullar riktigt bra. Efter första stoppet skickades jag iväg som draglok bra länge. Konstigt nog började vissa droppar av trots jag låg på samma intensitet, hur är det med att hushålla sina krafter. Jag själv låg hela tiden på höga A1, detta gjorde väl att jag kunde orka hela tiden trots jag inte åkt skidor så här länge på över två månader. Sen att det var rullskidor som man knappt åkt i år gjorde det kanske inte lättare, inte heller att jag åkte på mina mjuka Staffanstaven, gjorde inte saken lättare. I varje uppförsbacke så kunde jag inte trycka på för de böjdes värre än en banan, att göra en impuls var inte ens att tänka på. Efter sista stoppet så gick det lite fortare eller var det jag som var kass för då blev det A2 för min del.

Totalt blev det nästan fyra mil stakning  som tog 2:21 timmar. Eftersom jag inte tränar så mycket nu tycker jag dagens pass är ett bra lagom men effektivt pass. Byggde inte upp så mycket laktat i början trots hög snittpuls men det gjorde att jag orkade hänga med ganska lätt på slutet trots intensiteten var högre. En snittpuls på 149 (77 %) är inte direkt lågt men jag var mest glad att jag överhuvudtaget kan åka. Hade en snittfart idag på 16,7 km/h, med likadan intensitet som idag hade jag någon gång förra året en dag då jag snittade 20 km/h på 4:or. Tider det. Visserligen var det bara några få plusgrader idag så fart därefter. Gott sen med fika men väldigt kallt att fika utomhus.

Något som inte var kallt var handbollsderbyt mellan Ystad och Lugi. Det var het och spännande som bara den, när andra slutspelsmatchen i kvartsfinalen skulle avgöras. Blev en massa förlängning på slutet så man missade Bonde sökte fru på TV. Att dem aldrig kan avgöra i tid. Kul att jag fick vara med målar- Rickard på handboll idag men synd att ”di vide” fick stryk tillslut.



Bilder som Oskar tog

Gick bra att staka trots det bara är fem dagar sedan jag opererades, vågade inte spänna magen så mycket men gick okej ändå.

Bilder som jag har tagit idag

Dagens bästa, fika.

Jag var dessvärre för tjock för att få plats på fikabordet.

Inte bästa snöbilden men det var verkligen en del snö idag på sina ställen i Skåne.

Handbollsderby, inte riktigt fullsatt men riktigt bra stämning.

Påskjogg

Hade i alla fall tur med vädret!

Första träningspasset efter operationen genomförd denna påskdag. Försöker ju övervinna fetman min, genom att börja röra mig lite igen. Behövs en grävmaskin för att gräva fram mina magrutor som gömmer sig någonstans, eller så har de helt försvunnit. Blev av kloka skäl en kort tur i min gamla hembygd med inte mindre än två stopp. Är man rund som ett påskägg få stopp genomföras, även om dagens 5,6 kilometers löpning knappast räknats som en av mina längre pass i livet. Annars var det just livet att vara ute och träna lite igen. Var inte varmt direkt med ett fåtal plusgrader, var faktiskt varmare under julhelgen än under denna påskhelg som bl.a. laverades lite snö igår kväll. Vädret verka tagit en snaps för mycket denna högtid, gör om gör rätt.

Siffror från dagens korta pass nedan, sprang Övraby – Ristetrundan, pigga muskler första kilometern sen började gubbvaden kännas efter tre kilometer. Har ju mer kramper än vad nästan 20 år äldre Anders Aukland har och han prestera ändå på en helt okej nivå fortfarande.

  • Vikt: error
  • Tid: 27:18 min
  • Distans: 5,54 km
  • Snittempo: 4:56 min/km
  • Snittpuls: 147 (76 %)
  • Maxpuls: 158 (81 %)
  • Höjdmeter: 51 höjdmeter

Sällan jag har så hög puls när jag springer denna rundan som jag har gjort i många år ibland. Med lika högsnittpuls som idag brukade jag, de senaste åren kunna ligga på omkring 4:10-4:15 min/km tempo. Kan vara så att jag är i den sämsta löpformen sen jag började springa som träning för drygt tio år sedan. Då var man en finnig dataspelberoende tonåring som sprang mina tre pass innan det anrika femkilometers testet på Kastanjeskolan när man gick på högstadiet. Allt detta för att kunna klara sub: 19-20 och kanske imponera på någon tjej, lyckades i alla fall det ena. Gissa vilket!

Imorgon väntas annandagsrullen med klubben, tävlingshjul sökes så man orka hänga med!

Glad påsk

Glad Påsk hälsar (påsk)kärringen och påskhararna. Dessa två små varelser är en vecka gamla och heter Rosa, båda två, de är nämligen tvillingar. Galet lika men en av dem har någon typ av ADHD och har en tendens att rymma, ibland, spralliga ben har den hur som helst.

Påskafton idag och ännu en dag utan träning, man börjar bli lite rastlös nu. Har haft besök av systerdottern som börja bli stor nu. Annars har jag mest studerat denna regniga trista gråa dag. Är på jakt efter en bok som heter Nordens historia, någon som har den och kan låna ut den?

Annars har jag fått stå till svars för ett inlägg jag skrev på Djurens Rätt Facebook-sida igår. Det dröjde inte länge innan veganarmen var ute efter en, för det var just veganer med färgat hår och ring i näsan som inte riktigt höll med kan man säga. Det som jag skrev var ångande den här hemska videon om en djurtransport och jag skrev att den var vilse ledande på många olika sätt. Att en ko ska födda en unge som heter Anna och är på väg till Turkiet i en djurtransport, är bara tillräckligt för att inte låta bli att skriva om det. Att en ko ska heta Anna är ungefär lika troligt att Zlatan ska vinna VM-guld i fotboll. Inte riktigt men ni fattar poängen. Sen heter det kalv och inte unge. Anna är förövrigt ett väldigt fint namn men väldigt sällsynt att döpa en ko till det. Vanliga namn för en ko är Blomma, Stjärna eller Rosa för att nämna några exempel.

Som sagt blev det några ilskna kommentarer men jag menar att man inte ska publicera något sådant som inte händer i Sverige. Detta leder en felaktig bild av djurtransporter i Sverige. En röd tråd var att de verkade inte ha så värst mycket argument och när man nämnde var sminket och hårfärgen kom ifrån blev det tyst. Lägg då till extremt dålig svenska i kommentarerna, inte för jag är någon stjärna men jag försöker så gott som jag kan. Hade allt annat än lätt när jag lärde mig svenska i skolan.

Att jaga och äta kött är något som gjort att människan har lyckas utvecklas så bra som den har gjort på våran planet. För att överleva behövde våra förfäder springa och jaga sitt byte för att kunna äta och överleva. Det är därför man ska röra på sig, precis som vi gjort i hela vår existens. Egentligen ska vi springa barfota med men det är en helt annan diskussion.

Om det är något som jag skulle vilja leva som om jag fick leva på nytt efter man dör, så är det att vara en svensk ko. Att leva fritt både inne- och utomhus samt att få serverad mat är ju rena drömmen faktiskt.

Kan avlutade detta inlägg med ett klipp av Johan Glans där han prata om Påskens ursprung. Väldigt roligt.

Glad Påsk!

Bondjävel

Kommer någon ihåg Sasha som ofta var någon typ av sidekick för Dan Bäckman (Felix Herngren), börja bli ganska många år sedan nu. Sasha gick bort för inte så värst längesedan. Klippet här ovan är när han gjorde något med en skånsk bonde, riktigt roligt faktiskt. Ungefär så där kände jag mig idag, alltså som en jävla bonde.

Det är påsk och långfredag idag vilket innebär väldigt mycket folk ute på vägarna. Främst många stockholmare är här, vilket är bra för turismen o.s.v. här nere på Österlen. Dock är det under påsken det är livsfarligt att ge sig ut i trafiken och träna och överhuvudtaget vara ute i trafiken. Åkte iväg i lastaren och tankade, blev långa köer när man smög i 30 km/h. Hade jag cyklat eller åkt rullskidor hade man väl blivit överkörd denna långfredag. Hade inte blivit så lång fredag för mig i så fall om jag hade tränat och blivit överkörd. Passade nog kan jag inte träna nu när jag är nyopererad, kanske bäst så. Hur som helst gick det bra att tanka diesel, behövs nu när vårbruket är igång. Tur var det, då mycket som sås och odlas levereras sedan till städer som olika livsmedel och säljs, värt att tänka på om man kommer från Stockholm. Inga bönder inga inhemska livsmedel, då är det värt att vänta på en jävla bonde, även om det går långsamt på vägarna.