Skate, sista jobbdagen m.m

13271574_10153386882941707_1601702300_o

Vaknade kl:6, tog med hjullastarkortet satte mig i en och for iväg och tankade. Sedan hem, byte om och åkte drygt en timme skate, allt detta innan frukost. Åkte mer eller mindre lika fort på skatepasset som när jag körde lastare, bara så ni vet.

Det var kallt och hade börjat blåsa upp en del när jag satte på mig carbonpjäxorna från Alpina och Eagle skateskidorna. Det var alltså på tävlingshjul jag åkte på om ni inte redan hade räknat ut det. Eftersom man har typ jobbat tre skift hittills denna veckan så börja kroppen känna sig sliten. För det var ingen vacker syn när man for iväg i motvinden. Kändes riktigt tungt men  hade medvind sista halvan av det 28 kilometer långa passet. Då gick det fort och känslan blev bättre och bättre. Hade riktigt låg puls under passet men skrämde lite liv i kroppen genom att först köra 5 st 40/20 intervaller och sedan 5 st 20/10. Ingen vidare känsla där heller men väckte kroppen lite i alla fall. Snittfarten landade ändå på 26,2 km/h men det är väl i nivå med Joakim Bydinger när han kör sina skatepass på 2:or. Då vet man att man ligger bra till med efter SM- vinnaren ifrån ifjol. Dagens snittpuls lyckades jag tillslut skrämma upp till 138 (71 %).

Gjorde idag min sista jobbdag på Huselius Skidsport, självklart tråkigt då jag har trivs väldigt bra. Men nu väntar nya utmaningar för mig. Ett stort tack till Lotta och Håkan och det är förstås på Huselius Skidsport man ska fortsätta handla sina grejer inom skidsporten. Efter min sista dag där så stack jag till Vipeholm och var ungdomstränare tillsammans med Christian för våra framtida storåkare. Hade varit kul om någon av alla dessa bli duktig skidåkare i framtiden. Sedan for jag vidare till Göteborg och träffade faktiskt 2/3 av min gamla gymnasieklass där. Är ju Summerburst i staden så det var en jädra massa folk där. Kul att träffas var det i alla fall. Ska nu bo i Göteborg över natten, ska ju försöka bli kingen imorgon då King of the Hill avgörs imorgon på en ny bana. Ska bli skoj!

 

 

Bilder St: Hans Extreme

Vila idag så det få bli lite fler bilder från igår. Dock blev det någon minut A3 då en ko skulle flyttas som inte direkt var samarbetsvillig. Lite SD eller VPK varning på den kon, trots den var svartvit. Bilderna nedan har Oskar och Tina Henriksson tagit. Kommer säkerligen komplettera med fler bilder under dagen eller imorgon.

Första och längsta stigningen på banan, fin utsikt över norra delen av Lund (det som syns i bakgrunden) Man ser ganska hyfsad i alla väderstreck på toppen av backen.

Första och längsta stigningen på banan, fin vy över norra delen av Lund (det som syns i bakgrunden) Man ser ganska hyfsad i alla väderstreck på toppen av backen.

Tog täten tidigt i loppet som sagt.

Tog täten tidigt i loppet som sagt.

Låg "bara" på 90 % av max när jag kom upp i toppen första gången efter cirka 400 meter och då nästan bara konstant stigning.

Låg ”bara” på 90 % av max när jag kom upp i toppen första gången efter cirka 400 meter och då nästan bara konstant stigning.

Vet inte om det var på första varvet då jag jagades eller på andra varvet då jag jagade.

Vet inte om det var på första varvet då jag jagades eller på andra varvet då jag jagade.

Ingen aning om var på banan det är, men nerför går det.

Ingen aning om var på banan det är, men nerför går det.

Backen (eller stupet) innan mål/varvning, vet inte heller vilket varv det är på.

Backen (eller stupet) innan mål/varvning, vet inte heller vilket varv det är på. Svårt att förstå att man sprang på 19 minuter på fem kilometer med sådana här backar.

Bild tagen en bra stund efter målgång, var duktigt trött efteråt.

Bild tagen en bra stund efter målgång, var duktigt trött efteråt. Hoppas Bergengren sponsra med ett par Salming kalosonger till nästa lopp, om jag nu ska springa runt i såna där korta shorts som jag gjorde igår.

Jag och Mattias Holmer gjorde vad vi kunde för att bidra i laget, som tyvärr inte kunde försvara vår seger från ifjol, men 2:a blev vi.

Jag och Mattias Holmer gjorde vad vi kunde för att bidra i laget, som tyvärr inte kunde försvara vår seger från ifjol, men 2:a blev vi.

2:a St: Hans Extreme- gräsligt jobbigt

Pigg efter loppet. Foto: Lotta Huselius

Pigg efter loppet. Foto: Lotta Huselius

2:a i loppet, 2:a i lagtävlingen och 2:a i bergspriset blev det under kvällens avgörande i St: Hans Extreme i Lund. Jag hatar och förlora, det är som rullskidguden Westman säger att man är den första som förlora om man bli 2:a, en total förnedring med andra ord. Även om jag gjorde ett bra lopp, så är det trist att bli 2:a efter en av Skånes bästa löpare. Tror det kallas vinnarskalle, men jag kan ha fel. Bra träningspass och trött blev man.

Resultat 5 km

Fick gå lite tidigare från jobbet för att kunna delta i det korta loppet som heter St: Hans Extreme Light. Gå och gå, jag sprang ganska rask takt till nummerlappsutdelningen. En liten sträcka på fyra kilometer lite drygt. Sedan blev det lite blandad löpning upp och ner från backarna och även några impulser. Såg på start att det kändes överkomligt med motståndet som stod där. Sen såg jag Henrik Orre och blev jävligt orolig men samtidigt insåg jag att det var kul med tufft motstånd som skulle kunna pressa mig ytterligare sekunder som i slutändan kunde vara värt i lagtävlingen. Det var faktiskt en duell mellan en av Skånes bästa löpare och en av Skånes bästa skidåkare. Orre blev 18:e man i Stockholm Marathon 2012, såg han springa i mål i det ruggiga vädret på TV. Själv så jobbade jag på Upsala GK den sommaren och frös häcken av mig när jag jobbade den morgonen. Fyra grader och regn är inte önskedrömmen när man sitter och välta greener en juni dag. Kommer ihåg att jag körde ett pass på trainern efter jobbet, allt för att få upp värmen och få fram könsorganet som hade gömt sig något varmt ställe på kroppen. Sjukt att man kommer ihåg sådana här saker. Att man inte kommer ihåg vad fröken i engelska på högstadiet sa om dess grammatik är bra märkligt, men massa annat skit kommer man ihåg.

Nog om det, nu till loppet. Var inte riktigt i tät i början efter första stigningen, var 3:a tror jag och jag hade en filur storlek större med gigantiska hörlurar framför mig. Att man ha jättestora lurar är obegripligt, borde vara klumpiga att ha. Ni vet redan vad jag tycker om folk som använder hörlurar på tävlingar. Han lyssnade säkert på typ Swedish House Maffias Greyhound eller något åt den stilen. Sen lyssnade han säkert på Björn Rosenströms låt Värdelös, för honom såg jag inte till mer i loppet. Nu var det så att jag och Orre var toköverlägsna i det tuffa kuperade loppet som var 5 kilometer långt. På högsta punkten under loppet efter sådär 400 meters löpning så tog jag ledningen och fick en lucka. Tyckte jag inte gick för hårt men med facit i hand så var det kanske lite väl tuff öppning. Tog det något lugnt och lät Orre komma ikapp. Han låg sedan i rygg bakom mig till första varvet så det skulle stämplas (orienteringskontroll), innan vi for iväg på andra och sista varvet.

På toppen av den längsta stigningen (samma backe som var den första backen i starten) så var det ett backpris. Jag gick inte riktigt för fullt men tyckte jag hade stenkoll och tittade snett bakom min vänstra axel men snabbare än blixten hade han passerat mig på min högra sida och kom först upp till stämplingen på toppen. Som jag förstod så var det stämplingen vid varvning till stämplingen på toppen som räknades som snabbaste tid och det gällde i båda loppen. Hade kanske inte räckt ens att jag var först upp till toppen då jag var någon sekund förre Orre vid varvning. Hur som helst blev jag helt lurad och mentalt lite knäckt. Missade dessutom stämplingen och Orre fick en lucka nerför som jag sen aldrig lyckades komma ikapp. Han drog ifrån sakta men säkert och jag var själv full med mjölksyra och jag återhämtade mig aldrig utför utan hade många gånger högre puls utför än uppför. Har sprungit lite för lite snabbt nerför i vår och kände mig inte helt bekväm utför idag. Fick också håll och livet var allmänt piss på slutet. Tog kanske något på slutet som avslutas med en brutal stigning strax innan mål. Hade vi kommit in lika i den backen hade jag nog vunnit men nu var jag istället tio sekunder efter i mål. Bra det egentligen då Orre har en sådan stor meritlista med groteskt många DM medaljer som skulle få facebookservarna i Luleå att överbelastas om alla dessa skulle nämnas.

Själv var man duktig slut när man kom i mål, jag kan inte begripa mig på folk som kom i mål och såg ut som de hade varit på en söndagsutflykt. När jag väl kom på benen så minns jag inte riktigt vad jag gjorde men jag hejade på mina lagkamrater som sprang det långa loppet på 10 kilometer. Få även passa på att tacka för supporten man fick längs banan och för goa fikan som Tina serverade efteråt. Tyvärr lyckades vi inte försvara segern från ifjol vilket var en besvikelse. Var ganska less över att vi inte lyckades vinna och lite små förbannad faktiskt men egentligen bara på mig själv. Detta gjorde att min nerjogg gick av det snabbaste slaget, närmare bestämt 4:12 min/h på asfalt och mer nerför än uppför visserligen men det var nog inget fel på formen direkt, låg i A1 hela vägen trots tempot. Den snittfarten hade sånär räckt till pallen i 10 kilometersloppet, fast terrängen var galet olikt förstås.

Siffror från 5 km loppet:

  • Tid: 19:04 min
  • Distans: 5,01 km
  • Snittempo: 3:49 min/h
  • Snittpuls: 180 (93 %)
  • Maxpuls: 189 (97 %)
  • Höjdmeter: 166 m
  • Fallmeter: 149 m

Öppnade nog lite väl tufft med facit i hand trots pulsen inte alls var så speciellt hög i början, sen var den galet hög hela andra varvet trots långsammare tempo. Enligt arrangören (Lund SOK) så skulle det vara 230 höjdmeter men min klocka visade bara 166 meter, vilket i och för sig är galet mycket ändå. Målet låg på ett annat ställe än starten och därför var det lite skillnad mellan uppför och nerför. Som tack för besväret vann jag en vattenkokare som blir användbar nu när jag flyttar till Östersund. Vann också en tröja från SIGN, samma märke som jag har när jag springer för min löparklubb Andrarums IF. Den var ganska välkommen att vinna då jag saknade ombyte, då jag egentligen skulle hem och jobba lite, vilket jag hade gjort på morgonen med. Packade gräs då och kravlade i gräs efter loppet som bilderna visar, d.v.s. det var gräsligt idag om man ska vara lite ironiskt.

Vinnaren Henrik Orre strax innan mål, visst såg han lite sliten ut? Ingen promenadseger blev det för hans del

Vinnaren Henrik Orre strax innan mål, visst såg han lite sliten ut? Ingen promenadseger blev det för hans del. Foto: Lotta Huselius

Foto: Lotta Huselius

Inte den vackraste hållning man hade på slutet. Har ju en liten Axel Teichmann stil när jag åker klassiskt fast inte lika fort eller vackert som honom men ändå. Foto: Lotta Huselius

Mot befrielsen (målet). Foto: Lotta Huselius

Mot befrielsen (målet). Foto: Lotta Huselius

Det tog några minuter innan man orkade komma upp på alla fyra åtminstone. Foto: Lotta Huselius

Det tog några minuter innan man orkade komma upp på alla fyra åtminstone. Foto: Lotta Huselius

 

 

 

 

Traktorkörning och testrace

Visst är den fin? Var dock inte den jag körde med idag utan den större traktorn.

Visst är den fin? Var dock inte den jag körde med idag utan den större traktorn.

Idag började jag med att ta en tur med stortraktorn som skulle till doktorn (verkstaden) för den hade lite risiga luftrör (luftkonditionering). Passade samtidigt på att cruisa och raggar igenom Tomelilla i hopp om att få napp. Det sket sig i vanlig ordning som det har gjort de senaste årtiondet. Men jag var glad ändå, det var ju vackert väder i alla fall. Sen skulle man mata den där röda traktorn som är väldigt törstig av. Man är glad varje gång att tankkortet fungera, det var jäkligt dumt att höja dieselskatten. Blir väl så när miljömupparna få bestämma.

Efter lite allmänt småpyssel åkte jag till jobbet där jag få betalt och efter jobbet där väntade det mitt sista klubbpass innan flytten norrut. Testrace stod på programmet och jag åkte på 4:or, precis som förra gången för en månad sen. Vädret var klart mycket bättre än sist, då var det 10 grader och mestadels motvind. Idag över 20 grader och lätt vind. Vinden vände faktiskt och blev något sydostlig vilket gav motvind i början men den var knappt kännbar idag. Helt optimala förutsättningar med andra ord. Jag gissade att förutsättningarna skulle vara 1,5- 2 minuter snabbare idag än förra gången. Jag var i dålig form sist men är i en god form nu och åkte faktsikt 3,15 minuter bättre än sist. Detta gav en snitthastighet på fina 21,2 km/h på mina Swenor 4:or, det är jag riktigt nöjd med, då det går klart mer uppför än nerför. Tiden på 4:or lär bli svårt att slå, även för mig om jag åker testracet en annan gång om jag nu kommer kunna ha möjligheter till det. Dock så dök Gustaf upp och lovade en comeback, klubbens gamla storåkare. Han åkte inte idag med oss men han kom med sin tvåhjuliga vän tillika en damcykel, vackert så tycker jag.

Jag startade bland de sista i dagens race, det var 20 sekunder start emellan oss. Jag hade Daniel framför mig och det var kul att han dök upp idag då han är har kraftigt strul med ID- kontroller och elände på andra sidan sundet. Kul att få jaga, men jag tog inget förrän i slutet av Hardebergabacken. Hela den backen är ungefär tre kilometer lång med två kortare partier då det går nerför. Kom precis ikapp när vi kom ut på den större vägen som går runt Rögledammar. Gick förbi direkt och låg i spets med Daniel bakom fram till sista biten då han spurtade om mig med sina Marwe 6:or (skate). Känslan i kroppen var bra men var en aning besviken att jag inte kom ikapp Mats. Fick sedan reda på att han hade åkt på 2:or för ovanlighetens skull, han där Mats är en lurig jävel, eller är det jag som är lättlurad. Hur som helst ett riktigt bra pass då jag blev toktrött men orkade ändå driva på hela vägen, fast tekniken inte var jättebra idag heller. Var stark nog att staka hela vägen förutom i den brantaste delen då jag körde lite stakning med frånskjut. Jag var förresten tre sekunder snabbare än Mats, det är viktigt. 83 – 90 – 91 – 93 – 94 – 94 – 95 procent hade jag i nyss nämnda ordning på de olika kilometerna, de gick inte direkt ner under racet. Bra det. Total snittfart under hela passet blev 18,7 km/h, väldig lugn uppvärmning med några korta impulser, testracet och vanligt lugn A1- distans tillbaks till Lund igen.

Siffror testrace:

  • Tid: 20:10 min
  • Distans: 7,12 km
  • Snittfart: 21,2 km/h
  • Snittpuls: 178 (92 %)
  • Maxpuls: 186 (96 %)
  • Höjdmeter: 54 m
  • Fallmeter: 9 m

Efter passet åkte jag hem snabbt för att jobba lite till, det är bråda tider nu.

Hardebergabacken, foto som jag tog för två veckor sedan, nu har rapsen börjar blomma över i västra Skåne.

Hardebergabacken, foto som jag tog för två veckor sedan, nu har rapsen börjat blomma över i västra Skåne.

 

Löpning på St: Hans backar

image

Dagens träningspass genomfördes på St: Hans backar tillsammans med min chef Lotta. Passet genomfördes innan jobbet och bör väl kallas before work? Rätta mig om jag har fel. Innan träningspasset var jag iväg och fick massage hos Eva och idag behövdes inte ens den otäcka stötvågen användas, det är ett bra tecken. Var någon punkt som var lite spänd annars såg det bra ut, det gillar jag.

Efter behandlingen få man träna lugnt och det var det vi gjorde också, vi sprang fyra varv runt St: Hans extreme banan som förövrigt avgörs på torsdag. Jag siktar som vanligt på vinst. Sedan fortsatte jag springa två varv till innan jag var färdig med dagens träning. Jag var ute i 1:38 timmar vilken man kom knappt 16 kilometer, detta gav ett snittempo på 6:11 min/km och 634 fina höjdmeter plockades. Var ganska segt att springa, varmt och soligt så man kan inte klaga på det. Kändes nästan som dagens löppass var jobbigare än gårdagens fina rullskidpass på 4:or, trots jag hade högre snittpuls igår än idag.

Har blivit intervjuad av Green Run inför deras löpartävling på Tomelillas golfbana i juli månad. Ni kan läsa artiklen här och den är faktiskt ganska underhållande. Anmälan kan göras här, finns två olika klasser, 4 km och 9 km.

 

Flyttar till Östersund, kört livets pass idag

Undra om det finns raps i Östersund?

Undra om det finns raps i Östersund?

Hej alla läsare,

Om en vecka flyttar jag till Östersund, vad exakt jag kommer att göra är inte officiellt än men det är en fantastiskt mycket bättre möjlighet att bli en duktig skidåkare än hur jag har det nu. Känner att tiden verkligen är kommen att ta nästa steg nu och förhoppningsvis bor kvar en längre tid i vinterstaden Östersund. Känner att jag nått min peak nu som skidåkare boende i Skåne, behöver en flytt för att ta nästa steg.

Mer om det kommer så småningom, men idag har det blivit lite skånsk träning i form av rullskidor längs kusten mellan Ystad och Abbekås tillsammans med stormålaren Rickard. Man tog smått otroliga 70 höjdmeter under de 31 kilometerna vi åkte, något annorlunda än igår kan man säga. Var livets väder, svag vind, soligt och 25 grader. Det gillas när det är så. Det var en halv onykter dalmas som spred ett rykte om mig under gångna helgen i livesändning och allt om att jag snittade 20 km/h i timmen på mina lugna A1 pass på 4:or. Det är ren lögn, mer exakt är 19,9 km/h i snitt, vilket jag hade idag. Jag la in sista tre kilometerna en tempoökning i tävlingsfart (långlopp) annars hade jag inte en sekund över A1 fram till dess. Nu körde vi på mestadels cykelvägar som har riktigt bra asfalt, inte mycket dålig asfalt finns det. Sen tjänar man en hel del att ligga på rulle, förvisso så drog jag nästan hela vägen i motvinden på vägen tillbaka. Var helt ärlig så kändes tekniken inte jättebra idag heller men kände mig bara stark. Hade ju en bra känsla i stakningen igår också på de mer lättåkta partierna under gårdagens race. Åkte snarare lite snabbare än Axel Bergsten då faktiskt och det gör inte många svenskar annars kan jag lova, han är stark. Jag och Axel åkte ett träningspass med Mora folkhögskola för drygt två år sedan mellan Oxberg och Mora. På den tiden gick Axel där och jag minns jag var ganska sliten men att det var det snabbaste föret som jag någonsin har åkt klassiskt på. Vi åkte ett A1- pass på 1:26 timmar, snabbt det. Men nu är det inte A1 passen som gör en bra, man har inte så stor nytta av hur snabbt du kör på de mer lugna passen, det är ju på tävling det gäller. Dock önskar jag att man kunde köra tävlingar på 4:or, det hade passat mig eftersom jag tränat en hel del på 4:or. Annars så körde jag idag för första gången barfota, riktigt skönt det i värmen och då åker jag ändå i sommarskor. Körde enbart stakning idag och då menar jag verkligen bara stakning, gick inte ner i fartställning en ändå gång under passet. Det kallar jag stakpass.

Åkte sedan iväg till min systerdotter med familj för att träffas en sista gång innan jag flyttar. Hon kan snart gå, synd att jag missar hennes utveckling nu när jag flyttar. Trots hon inte kan gå så kunde hon ställt upp i helgens D21- klass, skulle hon bara tagit sig i mål hade hon legat totalt 2:a i cupen nu, jag själv är som bekant 5:a i cupen (H21). Helt sjukt det ju. Fick också äran att köra den nya traktorn idag, man kan så gott som bara använda ett finger för att köra den, inte illa det. Fint med teknik ibland. Har också anmält mig till King of the Hill i Göteborg på söndag som också bli min sista tävling som tvättäkta skåning innan flytten norrut. Det är ett rullskidlopp med först ett lopp i skate och sedan jaktstart i klassisk teknik. Ser om man blir King av Göteborg för en dag, vore väl trevligt.

 

 

FemmaN

Foto Tom Lindström T-W Media

Här är man fin, ansiktet säger väl lite hur jävligt det är med att åka bara backrace. Att jag inte åker i klubbkläder är att de blev stulna förra i hösten i Malmö. Men jag syntes bäst i dimman i alla fall. Foto: Tom Lindström T-W Media

Hemkommen till Skåne igen, det är en satans resa att köra till Torsby. Lyckades att bli femma i dagens jaktstart, startade som femma och ligger femma i totalcupen nu efter två av sex deltävlingar i STS Roll cup. Bra det av en skåning som mig som inte kan åka, rent tekniskt har det känns väldigt dåligt (som alltid) men kroppen har varit i fint slag trots en tuff vecka med extra jobb, långa resor och relativt mycket träning (över 15 timmar). Gjorde idag mitt bästa klassiska lopp på rullskidor någonsin så det var bra men det är inte bra nog, det ska bli bättre.

Hela helgens resultat

Eftersom inte Tom Fahlen åkte dagens jaktstart i samma backe som igår så startade jag samtidigt med hemmaåkaren Anton Persson. Vi startade som delad fyra. Vi var dock långt efter de övriga tre framför oss, men bakom oss så startade Axel Bergsten bara två sekunder efter. Jag tog starten lite ironiskt nog då Anton är duktig sprintåkare. Det dröjde dock inte länge innan Axel tog tät och drog klart fortare än vad jag gjorde. Jag var nog lite seg från gårdagens lopp i aktionen. Hängde sedan med ganska lätt innan Axel tydligt inte ville dra, Anton verkade inte heller pigg utan jag tog sedan förningen fram till första branten. Kändes faktiskt ganska okej. Ganska tidigt in i första branten började Axel dra ifrån. Anton försökte att hänga i och jag likaså bakom Anton men han for iväg en aning innan jag gick om Anton och försökte köra ifatt Axel igen. Efter den långa första stigningen så skiljde det omkring fem sekunder och jag märkte sedan ganska tidigt när vi gick över till stakning (fortsatt uppför) att Anton släppte bakom mig. Detta skedde efter tre kilometer. Sedan åkte jag bra i ett eget jämt tempo och höll avståndet ytterligare två kilometer, det var faktiskt så att jag tog in lite när det inte var fullt så brant d.v.s. då man kunde staka. Orkade inte riktigt sen på slutet när det blev mer motvind, Axel drog ifrån ordentligt sista kilometern och var hela 27 sekunder förre mig i mål. Blev lite stor tidsskillnad men Axel är väldigt duktigt så det var inte så konstigt. Axel blev 18:e man och 5:e svensk i förra årets Vasalopp, jag blev 220:e förövrigt.

Blev även idag förstås väldigt trött och orkade inte riktigt hela vägen, har för dålig teknik helt enkelt som begränsar mig en hel del. Trots detta är jag mindre än minuten efter dagens vinnare som återigen var Markus Ruus, tät följd av Robin Norum. Var 1:44 minuter efter förra året vid likadant dystert väder med regn som idag som då. Åkte dessutom klart snabbare än idag än då. Skulle jag gjort något annorlunda hade jag möjligen haft dubbla backspärrar. Det hade Robin Norum och när vi testade rull (väger lika) så gick hans en smula snabbare men de gick verkligen inte långsammare vilket de kan om man har dubbla backspärrar. Eftersom det små släppte uppför mest hela tiden så var det svårt att åka avslappnat och energisnålt. Sen min teknik gör det hela inte lättare att få ”fäste” med rullskidorna, är lättare hänt att det släpper lite när det dessutom är regnigt och blött.

Lite siffror från loppet:

  • Tid: 24:41 min
  • Distans: 7,17 km
  • Snittfart: 17,43 km/h
  • Snittpuls: 174 (90 %)
  • Maxpuls: 183 (94 %)

Få vara nöjd över att man slog samtliga hemmaåkare (SK Bore), dock fick jag stryk av två idag och en igår men totalt bättre än hemmatrion. Hade 7:e bästa tid idag.  Dessutom var det bara två norrlänningar som var förre mig totalt. Eller snarare som född i Ystad och uppvuxen på slätterna på Österlen så är allt norr om Eslöv norrland för mig, i så fall slog jag alla norrlänningar. 5:a i totala cupen är en bra start men värst var Freya som är fyra i totalen i juniorklassen. Trist är det endast var en tjej i seniorklassen som lyckades köra båda dagarna. Jag kan inte begripa att inte fler tjejer ta chansen om att dels att lyckas komma med till rullskidlandslagen men framförallt få en bra placering i den totala cupen där det är lika mycket prispengar som för oss i herrklassen. En vanlig motionär hade kunnat delta i samtliga cuptävlingar och hamnat topp sex och fått prispengar. Att inte fler ta chansen är anmärkningsvärt, en annan få slita som ett djur och i bästa fall kanske man kan tjäna en femhundring x tre i slutändan.

Nu ska jag plocka isär mina rullskidor och ge dem vård och kärlek.

Fler bilder från igår:

Foto: Kent Blom

Foto: Kenth Blom

Foto: Kenth Blom

Foto: Kenth Blom

 

6:a uppför Hovfjället

IMG_2367

Foto: Håkan Huselius

Det blev en 6:e plats när första deltävlingen STS Roll cup (Sverige cupen) avgjordes idag uppför Hovfjällsbacken som mäter 7,2 kilometer och 390 höjdmeter. En stabil och bra insats trots jag hoppades på att nå pallen. Lite långsammare än ifjor men närmare vinnaren. Bättre konkurrens i år än förra året, då jag blev fyra.

Hade en ganska lång uppvärmning med inslag av en hel del impulser inlagda. Jag startade som 4:e man och det baserades på FIS- poäng. Jag var riktigt laddad, kanske något överladdad för min start var den snabbaste som jag nog någonsin har gjort vid en start. Detta är ganska dumt, jag låg på för hög belastning in i backen. Första 1,5 kilometerna är relativt lätta, svagt uppför och sen började backen på riktigt. Jag startade 30 sekunder Erik Persson och kom snabbt ikapp honom när backen började och det dröjde sen inte allt för länge innan jag kom ikapp Andreas Blom. Vi skulle hälsa på varandra när/om jag skulle komma ikapp men ingen orkade att säga något. Ett backrace brukar vara ett helvete tidigt i loppet och blir sedan bara värre och värre. Idag var det inget undantag.

Kände mig trött och orkade inte ligga på 3:ans växel så som jag önskade, kom ikapp Tobias Westman som startade två minuter förre mig. Han skulle hjälpa mig dra på platten om han orkade en brant till sa han. Han hängde i en trött skåning ganska länge innan han släppte. Såg Bob Impola framför mig men jag tog nog inget alls på honom sista hälften. Säger lite om att jag inte orkade trycka på hela vägen, vilket i och för sig många andra inte heller gjorde. Tog över ledningen efter Bob när jag väl lyckades tamig i mål, marginalen blev 47 sekunder. Låg sedan kvar på marken bra länge och hörde hur jag petades ner placering efter placering. Var endast två tiondelar från 5:e platsen som var hemmaåkaren Anton Persson. När hans bror inte kommer till start så fick man ändå stryk av en Persson. Nästan lite som att alltid bli slagen av någon Cleasson när man springer lopp Jönsköping. Hände ju när man sprang Landsjön runt för fyra veckor sedan.

Fick mina bästa FIS- poäng någonsin, under 100 så det är bra. Imorgon väntar jaktstart, vi är tre inom två sekunder så vi gör sannolikt upp om platserna 5-7. Men man vet aldrig, den där backen skördar sina offer. På Eftermiddagen sprang jag, Freya, Lotta och Håkan Hårda milen, fast i lugnt tempo. Det tog en dryg timme det. Nu ska jag ladda om och sälja mig oehört dyrt imorgon.

Lite höjdar siffror fran dagens race:

  • Tid: 22:53 min
  • Distans: 7,16 km
  • Snittfart: 18,77 km/h
  • Snittpuls: 180 (93 %)
  • Maxpuls: 189 (97 %)

Ingen hög snittfart man har i ett backrace men det är väl ändå snabbare än den fete diabetikern skidbloggaren från Falun när han kör intervaller neför på 3:or.

Resultat

Var i alla fall glad innan start. Foto: Håkan Huselius

Var i alla fall glad innan start. Foto: Håkan Huselius

 

På plats i Torsby

Hej,

Nu är man på plats i Torsby, det regnar och är allmänt tråkigt väder. Regnat nästan hela vägen upp hitt som för min del är en lätt liten resa på 7,5 timmar. Vilken tur man hade sällskap av Freya som lös upp tillvaron. Det är dötrist att sitta och köra långa sträckor själv. Tyvärr är det bara vi från vår klubb IF Ski Team Skåne, men och andra sidan de två lättaste och bästa uppföråkarna som skulle få vilken norrlänning som helst att bli skraj. Få väl se imorgon.

Upp kom vi och nästan direkt åkte vi iväg igen till starten av morgondagens race. Backen är över sju kilometer lång men vi åkte de första två kilometerna, för det var så långt vi vågade åka uppför för att inte slå ihjäl sig utför sen. Vi åkte på tävlingshjul skate, Freya på Swenor och jag på mina vita diskhjul Eagle. Vi byte skidor för att jämföra lite, Swenor är en aning skönare och bättre grep på det våta underlaget. Tempot var lugnt men jag la in tio impulser på tio sekunder och ytterligare en fartökning på en halv minut. Kändes bra och skrämde upp pulsen lite. Var skönt att bara röra på sig lite efter den långa bilresan.

Sen har jag kommit in i debatten om olika diverse stavlängder, fast åt motsatt håll. Själv så testade jag att åka med 157,5 centimeter långa stavar istället för min normala längd på 160 centimeter som jag har när jag åker skate. Jag är själv 179 centimeter lång. Det är väl egentligen inte så konstigt att gå ner i stavlängd när man kommer till backrace, så inget nytt så men ändå. Få väl se imorgon, det kändes efter ett tag ganska bra faktiskt.

Morgondagens startlista. Målet är enkelt, ta ledningen i mål och hålla den så länge som möjligt. Tanken är i alla fall god.

Freya.......

Freya…….

........jag!

……..jag!

Auklandstyrka

Få väldigt ofta frågor om vad Auklandsstyrka är för något. I det här inlägget ska jag förklarar för bästa förmåga hur det hela går till. Första gången jag körde Auklandsstyrka var i somras då jag bodde i Falun.

Kortfattat så innebär det att man träna en valfri magövning under en viss tid, sedan kort vila innan man kör antingen samma magövning eller byter. Jag kör ofta 55 sekunder aktivt och vila fem sekunder, kan vara svårt att hinna byta på dem fem sekunderna ibland. Detta kör man alltså fyra gånger och sen har man en minuts vila innan man kör igång ett nytt set med ny/nya övningar.

Ett exempel kan vara följande:

Vanliga situps i 55 sekunder, om man orkar kan man lägga på en vikt på magen för extra belastning. Sedan vila du i fem sekunder. Sen kan man köra plankan i 55 sekunder. Vila fem sekunder. Sedan 55 sekunder situps igen, vila fem sekunder. Sista och fjärde blir då 55 sekunder plankan igen, oftast brukar jag kära en hel minut på sista om jag orkar. Sedan har man en minuts vila dvs det tar fem minuter per set. Sedan kör man likadant fast nya magövningar i x antal set. Totalt brukar jag hålla på mellan 15-25 minuter, vilket innebär tre till fem set.

Är man ovan att träna mage så rekommendera jag att jobba aktivt i 40 sekunder och vila 20 sekunder, annars orkar man inte. Hoppas detta gav en mer tydlig bild om vad Auklandsstyrka är för något. Själv så har jag vila idag från all typ av träning. Imorgon åker jag upp till Torsby för att köra de två första deltävlingarna i Sverige cupen på rullskidor.

En magövning som man kan göra, upp med ena benet som bilden visar och sedan göra vanliga situps. Man ser ut som om man behöver uppsöka ett mentalsjukhus när man gör denna övningen men den är grymt jobbig, i alla fall de sista två. Bild från i vintras som Oskar Henriksson har fotat.

En magövning som man kan göra, upp med ena benet som bilden visar och sedan göra vanliga situps. Man ser ut som om man behöver uppsöka ett mentalsjukhus när man gör denna övningen men den är grymt jobbig, i alla fall de sista två i varje set. Bild från i vintras som Oskar Henriksson har fotat.