En dag med politik

När man inte hinner hem och byta om så är det tur att det finns förklädde så man kan baka säkert och goda(?)pepparkakor. Foto: Charlotte Schill Salomonsson 

Idag har jag inget att rapportera om vad det gäller träning då huvudvärk satte stopp för kvällens styrkepass. Har annars varit i gång hela dagen med i princip bara politik. Det blev först kommunfullmäktige där jag idag blev invald som ordinarie ledamot i kultur- och fritidsnämnden men även ersättare i social- och arbetsmarknadsnämnden, väldig glad och hedrande att fått dessa uppdrag.

Efter denna kommunfullmäktige han jag inte ens byta om eller knappt hem om innan jag skulle vidare och ha en julaktivitet med ungdomsförbundet med bak, ännu mer ätande o.s.v. Imorgon få det bli träning igen, fina förhållanden för längdskidåkning här just nu. 

Ny VC vinst


Landat på Arlanda nu och är snart tillbaka i Östersund efter en vecka i finska Vuokatti. Jag reste från den finska skidorten mitt under rådande tävling, men han se prologen när sprinten avgjordes som också är den sista tävlingen i längdskidor för denna gång. Nu väntar det de två återstående skidskyttetävlingar som Carina inte deltar i utan hem och träna istället. 

När jag landade på Helsingfors flygplats såg jag att det blev vinst även i finalen och tydligen var det i lika överlägsen stil som i prologen (omkring 20 sekunder) även om coach (jag) sa att prologen skulle köras med säkerhet då de föll illa igår. Bra hursomhelst att de gå till klarhet till klarhet med samarbetet.

Sista heldagen i Vuokatti

Bild från gårdagens träning.

Lördag och sista heldagen för min del här i finska Vuokatti, ska bli skönt att komma hem till sambon och Östersund, hört att det varit kallt där med en massa snö, gillar det. Här i Vuokatti har temperaturen pendlat mellan -3 till -7, varit mulet samtliga dagar, allmänt mörkt, inte en solglimt på en vecka nu och maten ser ut som vanlig husmanskost, är vanlig husmanskost men den smakar absolut ingenting. Med andra ord finns det fler anledningar att man vill hem till Sverige, även om förhållanden med skidåkning här är väldig bra. 

Denna dag har jag och Florian kört intervaller, blev korta skejtintervaller på Carinas skidor och endast i kombipjäxor, inte bästa kombinationen men funkade helt okej. Det blev fyra till antalet där Florian hängde med första två och sladdade på tredje och körde inte fjärde. Vi startade men en lång uppförsbacke och sen lång utför innan det blev en backe till där jag lyckades hoppskejta (ej vacker syn) in på topp tio på ett Stravasegment. Sträckan mätte 1,15 kilometer och snittfarten var 21,5 km/h i goda förhållande. 58 höjdmeter och 35 fallmeter hade slingan där vi körde idag. Följande siffror blev:

  1. Tid: 3:12 min – Snittpuls: 162 (84 %) – Maxpuls: 174 (90 %)
  2. Tid: 3:13 min – Snittpuls: 165 (86 %) – Maxpuls: 176 (91 %)
  3. Tid: 3:12 min – Snittpuls: 168 (87 %) – Maxpuls: 178 (92 %)
  4. Tid: 3:15 min – Snittpuls: 168 (87 %) – Maxpuls: 178 (92 %)

Var inte helt pigg och tillsynes syntes det lite på pulsen med, men blev väldig trött i alla fall. Tyckte inte jag åkte så värst fort men var nog bättre än vad känslan var. Åkte väldig jämt vilket bruka vara en indikator på att man är stark och stabil. Sista gick långsammast och det berodde på att jag ofrivilligt fick bromsa för en ukrainare framför mig men sånt är bra att träna på också. 

Annars har det rullat på hela eftermiddagen men vallning, lagledarmöte, sprint på TV och ännu mer testning av skidor eller snarare fäste och morgondagens sprintbana som är densamme sen de två tidigare åren som jag har tävlat här. Dock så är jag bara med på förmiddagen imorgon innan jag far till Sverige. 

    Tränat på lite

    Florian och jag efter slutfört kvällens stakpass. Florian är som bekant från Österrike men bott i Östersund några månader som utbytesstudent för något år sedan. Han är även vän med den Östersund kända österrikaren Philipp Bachelotelli. De två åkte Reistadloppet 2017 och Philipp sa att det inte behövdes några klassiska skidor så de stakade loppet vilken inte många i eliten gjorde det året, styvt! 

    Ingen tävling idag och heller ingen tävling imorgon, så jag och Carina och hennes tillfälliga guide Florian har tränat på ganska hyggligt denna fredag, först en dryg timme med henne på förmiddagen och sen på eftermiddagen blev det styrka och 50 minuter stakning. Styrkepasset hann man med 15 minuter magträning, benpress, tricepsdrag i maskin och ytterligare övningar i maskin (en ben och en överkropp) som jag ej kan namnet på. Eftersom det inte finns så värst mycket spår här i Vuokatti så blev stakrundan över 13 kilometer lite drygt i kuperad fin terräng, där snittpulsen landade på stabila 125 (64 %) och var allmänt trevligt med bra förhållanden och sällskap.  

    2:a idag + ett längre tröskeldrag

    Ny dag och ny dag med tävlingar. Idag var det den udda distansen 2,5 kilometer för tjejerna, det dubba för killarna. Blev två fall på skejtskidorna idag, så vi fick nöja oss med 2:a platsen men det är bara att gå vidare och komma igen. Skidorna gick tydligen bra idag också så det var skönt att höra att man kan valla ibland åtminstone. 

    Resultat

    På kvällen var jag ute själv och snurrade på dagens bana då jag körde sex varv plus ett två kilometervarv vilket såklart mätte 17 km, detta på skejtskidorna i tröskelintensitet. Dessa siffror blev det:

    • Tid: 46:09 min
    • Distans: 17,04 km
    • Snitthastighet: 22,1 km/h
    • Snittpuls: 165 (85 %)
    • Maxpuls: 175 (91 %)
    • Höjdmeter: 472 km

    Stabil känsla där det var skönt att det gick ganska lätt att åka, jobbig bana annars att man måste ligga på hela tiden men det var varken dåligt eller bra tror jag. 

    Weltcup gewinnen

    Hela det östrikiska laget, t.v. jag, Carina, Florian och Wolfgang.

    Idag lyckades vi Team Austria vinna dagens tävling i klassiskt, även om vi kanske hoppas på bättre åkning så blev det trots allt vinst. Inte lätt att åka sitt första lopp som B1 som menas att man åker med svarta glasögon och inte lätt heller att åka med en helt ny guide även om de kommer från samma land och förstå varandra väl rent språkligt. Men det gick vägen och de var nöjda med skidorna, vackert så. De körde tre varv på en 2,5 kilometersslinga och vann tillslut med en dryg minut. 

    Förutom att testa skidor (klassiskt) på förmiddagen blev det även testning av nio olika skejtpar på kvällen som alla skulle vallas och testas, så har fått några minuter minst sagt på skidorna idag även om man inte har tävlat själv.

    Annan träning jag hunnit med idag har varit ett sent kvällspass på hotellet. Jag körde tio minuter core och sen enbenpress (3×8 på 80 kg), tricepsdrag (3×8 på 40 kg) i maskin, bänkpress och axelpress. Lite oklart vad jag tog i bänkpress och axelpress då jag inte riktigt visste vad stången vägde men trött blev jag vilket jag fortfarande är efter en intensiv men rolig dag. 

    Testat skidor

    Carina, Florian, jag och den mongoliske ledaren/vallaren som vi delar vallabod med.

    Idag har vi (jag och Florian som är tillfällig guide åt Carina) testat skidor, både glid och fäste. Roligare än så har jag inte mer att berätta idag, förutom att det är säsongens första världscuplopp imorgon, där det väntas 7,5 kilometer klassiskt.

    Första dagen i Vuokatti

    Efter mycket och men så kom tillslut våra skidor till Voukatti, av någon konstig anledning kom de inte med på planet igår så vi kunde inte åka skidor med vår egen utrustning idag. Däremot så lånade vi ihop några från det tyska laget, själv så fick jag nöja mig med skidor och stavar som var lika långa, en aning svårt att skejta i en timme men det gick bra. Innan dagens träning så blev det även en tur till Kajaani där Carina skulle klassificeras till vilken klass hon ska åka i. Eftersom vi inte hade någon transport så åkte vi med det vitryska laget och väl på plats vid delar av det koreanska laget lokalisera vad vi skulle någonstans på det finska sjukhuset, där en läkare från Iran stod till förfoga. Med denna internationella samarbetsvilja så kan man tycka att det är en aning konstigt att det är så svårt för åtta svenska partier att bilda regering. 

    I Finland

    Fin utsikt från där man ska bo den kommande veckan, bild från förra året.

    Efter jag hade haft en föreläsning till mina klubbkamrat i Ski Team Skåne igårkväll i Bruksvallarna har jag rest i princip hela tiden förutom natten sömn. Har kanske inte direkt varit problemfritt. Stora delar av gårdagens bilresa kördes på oplogade vägar med upp till cirka tre decimeter snö, inte många som tydligen kunde eller vara villiga att jobba en lördagskväll. Själv så klarade man sig oväntat bra med min tvåhjulsdrivna bil. 

    Resan idag var lite stressigt att komma iväg, var längesen man reste med så mycket bagage igen även om det var mest Carainas saker, jag åker med som ledare, serviceman och vallare, vad det nu kan innebära. Kul med något nytt hur som helst. Väl i Stockholm så var vi redan försenade lite men hade tur att en som skulle hjälpa behövande med assistans kom till undsättning för oss och innan han förstod vi var fel personer han tagit med så var vi redan på väg att åka raka vägen till utrikesterminalen och gaten där vi skulle ta nästa flyg. Väldig tur hade vi. Nu sitter vi på Helsingfors flygplats och väntar på resterande i det österrikiska laget och nästa flyg till Kajani och sedan buss till slutdestinationen Voukatti, där det i veckan bli världscupstävlingar.

    Sista lägerdagen i Bruks för denna gång

    Bild från första lägerdagen.

    Idag har det varit riktig vinter med ymnigt snöfall under i princip hela dagen men det hindrade inte mig att köra blandade blytunga skejtintervaller. Körde några olika varianter av de något kortare slaget som följande såg ut:

    1. Tid: 1:55 min – Snittpuls: 167 (87 %) – Höjdmeter: 27 m
    2. Tid: 4:17 min – Snittpuls: 173 (90 %) – Höjdmeter: 64 m
    3. Tid: 1:58 min – Snittpuls: 170 (88 %) – Höjdmeter: 24 m
    4. Tid: 6:41 min – Snittpuls: 169 (88 %) – Höjdmeter: 82 m
    5. Tid: 2:03 min – Snittpuls: 170 (88 %) – Höjdmeter: 20 m
    6. Tid: 3:21 min – Snittpuls: 171 (89 %) – Höjdmeter: 51 m
    7. Tid: 1:13 min – Snittpuls: 170 (88 %) – Höjdmeter: 20 m

    Eftersom det blev ett sent intervallpass igår så var kroppen lite seg idag, kände mig ändå rapp i början av intervallerna men orkade inte riktigt fullt ut och hade lite svårt att komma upp i puls idag. Samtliga intervaller var olika, alla gick uppför men hade ändå en hel del nerför här och där men hade mer höjdmeter än fallmeter på samtliga intervaller. 

    På eftermiddagen hade jag äran att ha den mer skidvana gruppen där jag plågade de emellanåt ganska hårt. Nu väntas bara en föreläsning av mig, om mig själv innan jag styr Forden till Östersund.