Topp trion och jag, f.v. Modin, jag, 3:an ukrainaren Utkin och vinnaren Mckeever.

Vi lyckades bli 2:a i dagens världscupspremiär i finska Vuokatti, helt klart godkänt och en bra tävlingsstart för oss båda. Kanadensaren Brian Mckeever fanns det inte så mycket att göra åt denna dag även om tidsmässigt inte blev så stor marginal.

Var kul att åka sprint, händer mycket på kort tid och sen är allt över när man nyss tänkte man hade kommit igång. Det är inte många minuter man håller på men en hel sprint vara ganska länge från prolog till final, om man nu tar sig ditt d.v.s. Solen hade precis kommit upp på himmeln när prologen kördes och den var på väg ner när väl finalen kördes. Blir mörkt fort här uppe i norr just nu. Vi var på plats cirka en dryg timme innan start och hann köra ett varv på sprintbanan innan den stängdes inför prologen. Eftersom det är en del olika klasser tar det hela en stund att genomföra. Sen var det en hel del deltagare med. Det var faktiskt 20 länder som representanter som var med idag, kul.

Banan vi åkte idag går inte till historiens tuffaste eller tekniska (32 höjdmeter). Visserligen två långa backar men att staka som vi gjorde var ett bra alternativ, så mycket mindre att tänka på. Banan var cirka 1,3 kilometer lång och tog drygt tre minuter att köra. Ingen av oss var kanske super under prologen men trots allt var vi mindre än en sekund efter Kanadensaren Mckeever. Han ser så pass bra att han åkte själv idag och endast sprinten här i Vuokatti. McKeever var även med i Kanadas OS- trupp i längdåkning 2010 i Vancouver. Säger lite om hur nivån är.

Semifinalen gick lite snabbare men kunde på upploppet ta det väldigt lugnt. Det är gamla sprintregler som gäller, fyra i varje heat och de två bästa går vidare. Inga kvartsfinaler utan bara semifinaler och finaler körs. I finalen startade vi 23 respektive 24 sekunder förre de övriga i finalheaten. Anledningen är att Zebastian har glasögon som är helt mörka och ser därför absolut ingenting. Som guide kan man få lite arbetsro när de övriga startar efter och kan därför undvika trassel. Annars är det tre minuter av stress utöver det vanliga. Vi ledde finalen hela vägen till upploppet började. De andra var klart distanserade, förutom Mckeever då förstås.

För min egen del så var kroppen nästan helt olikt än igår då jag pulsen rusade så fort man såg en backe. Idag hade jag en snittpuls på 159 (82 %) av max (slog på klockan 4 sek innan start), sjukt att det kan bli en pallplats med den intensiteten i sprint. Hårda fasta spår idag och genom att bara köra stakning så blir pulsen något lägre än normalt. Igår däremot körde vi lite hårdare två varv på sprintbanan, då hade jag 166 (86 % av max) och en tid som var en och en halv minut långsammare än idag. Det är tyvärr så min kropp fungera, den fungera lite som en rysk roulett. Lite som ett lotteri med andra ord. Fungerade i alla fall tillräckligt att ta Zebastian till andra platsen. Mina tidigare resultat i sprint på senare år har resulterat i att jag lyckas slå en och annan dansk, britt och någon ungrare lite då och då. Två DM- medaljer har jag dock men en andra plats i en världscup känns faktiskt ganska bra.

Imorgon blir det skidskytte.

2:orna. Foto: Patrik Modin

De två bästa i världen och världens bästa skåning?  Foto: Patrik Modin

Hoppas Salomonskidorna syns tydligt? Foto: Patrik Modin

Landslaget från vänster Heléne Ripa, Zebastian Modin och jag. Foto: Patrik Modin

Har idag kört lite klassiskt på sprintbanan här i skidmeckan i Voakatti. Är alltså sprint som gäller imorgon som också är första loppet i världscupen. Vi åkte i en timme ungefär och för min del hade jag konstigt nog väldig hög puls. Den skenade iväg något idag men kroppen kändes annars bra, är pigg och muskelärt utvilad. Få väl skylla den höga pulsen på jetlaggen är ju en hel timmes tidsskillnad.

Hej, befinner mig i ett land som heter Finland, här har jag aldrig varit förut. Missade tyvärr flyget som ska mot finska Kajanaland så har varit på Helsingfors flygplats ett bra tag nu. Går resten av resan bra är man i Voukatti senare ikväll.

Har annars varit kändistät hittills på denna resa. Såg Özz Nujen och Måns Möller redan på Östersund /Frösön flygplats. Väl framme i Bromma syntes trion Tommy Körberg, Kalle Moraeus och Loa Falkman. Om jag inte såg fel så syndes även Jockiboi eller som Miriam Bryant hade sagt ”En förklädd Peter Settman”. På Helsingfors flygplats har jag hittills bara sätt jultomten med fru.

Foto: Anette Modin

Ännu en dag till ända och det har varit fullbokat nästan hela dagen. Började med två timmar lugn skate med Zebastian på morgonen, 650 höjdmeter och 32 kilometer hanns det med. Direkt efteråt åkte vi iväg och det blev fotografering. Svettig och utan smink men det hela blev bra ändå.

På eftermiddagen for jag ut till Östersund Skidstadion igen, denna gång själv. Körde ett liknade pass som sist med väldigt korta intervaller i klassiskt stil. Denna gång var känslan bättre och man hostade varken blod eller fick näsblod, dock hade jag lite lägre puls än sist men kände mig egentligen inte alls sliten. Tekniskt kändes det bättre än nånsin, dock vet jag inte riktigt hur jag är i min fysiska status. Har en bit kvar tror jag. Har åkt längdskidor i fem veckor i sträck nu. Det är mer än vad jag nånsin gjort i sträck på preparerande spår. Mars 2013 åkte jag hela månaden ut på hemmagjorda spår i Skåne, då hade jag ett skadad sidoledband vid knäet. Är ju något helt annat att åka på preparerade kuperade skidspår som håller världscupsstatus. I eftermiddag snurrade jag runt på just dessa världscupsbanor, gillar dem skarp. 1350 höjdmeter på knappt sex mil åkning blev det totalt idag. Föret idag var ganska snabbt. Hade vallat med klister och vill åka med vallade skidor när jag åker fort. Annars är Skintec ett väldigt bra alternativ som jag gärna åker på när jag åker distans. Hade sådär fäste men när man väl skulle köra fort så gick det bra att åka. Annars var vilan mellan intervallerna någonstans på 2-4 minuter, då åkte jag väldigt lugnt emellan intervallerna. Totalt lyckades jag med 14 intervaller som varade mellan 20-60 sekunder.

Siffror från passet:

• Tid: 1:31:19 h
• Distans: 24,3 km  
• Snitthastighet: 16,0 km/h
• Maxhastighet: 54,0 km/h
• Snittpuls: 134 (69 %)
• Maxpuls: 175 (90 %)
• Höjdmeter: 694 m

Idag tilldelades Henrik Stenson bragdguldet, vilket jag personligen tyckte var kul. Dröjde dock inte länge innan feministerna höjde rösterna. De tyckte att Sarah Sjöström skulle ha det och hatade att Henrik fick det. Jag tycker det är synd att man inte unna en som gjort en fantastiskt bedrift och det är knappast hans fel att han fick det. Jag tycker man som svensk ska vara stolt över att det finns svenska idrottare som prestera fantastiska idrottsögonblick. Att ta OS- guld och slå världsrekord är en enorm prestation, så som Sjöström gjorde. Att vinna en major som första herrgolfaren i en tävling som funnits i över 150 år på det sättet som Stenson gjorde genom att utklassa alla andra och att mötta en av världens bästa golfspelare genomtiderna och de sista 20 åren som i sin tur spela sitt livs golf och ändå vinner Henrik Stenson är inget annat än en bragd.

Ny vecka och nya möjligheter. Kommer åka till Finland för att tävla på onsdag men idag blev det en hel del sysslor som man skulle beta av. Började med styrka på förmiddagen. Eftermiddagen bjöds det på lite skidåkning i klassisk stil. Mestadels blev det testning av skidor tillsammans med Gunnar och Zebastian. Var ute i knappt två timmar, varken någon hög puls eller många höjdmeter men en bra känsla i kroppen. VAr i och för sig blixtföre så det krävs inte så mycket ansträngning för att det ska gå fort.

Har även hunnit med att baka pepparkakor idag. Gjorde egen deg för några dagar sedan och de blev farligt goda, tur att man snart far iväg så man inte äter upp dem.

Pepparkaksbilder:

Det här är Sverige som pepparkaka. Observera att ryssen har varit och ockuperat Gotland.

Pepparkakscyklist. Det är Lance Armstrong.

Fredrik Kessiakoff i den randiga bergströjan i Tour de France 2012.

Gammal bild från första riktiga träningspasset efter operationen. Är dålig med att ta med mobilen ut i spåren så det blir få bilder som tas när man är ute.

Söndag och veckans sista dag. Blev två pass idag, första passet benskate och andra passet stakning. Ett pass underkropp och ett pass överkropp med andra ord. Båda passen varade i 90 minuter vardera och jag hade sällskap av Zebastian. Kan vara jobbigt med enbart benskate men börja bli van efter att ha tränat en hel del under sommaren och den senaste månaden på snö utan stavar. 118 i snittpuls hade man på förmiddagspasset.

När Fourcade hade bommat klart för denna gången stack vi ut igen på ett pass. Vädret hade förändrats från minusgrader till riktigt blåsigt med ett antal plusgrader. Trots detta var det snabbt före, isiga spår så det gick ganska fort. 107 i snittpuls med en snitthastighet på över 15 km/h säger väl en del. Antal återhämtningstimmar lär vara noll imorgon när man vaknar. Stakningen kändes bra idag tycker jag, börja återfå styrkan i överkroppen. Skönt det.

Total träning inklusive styrka landade på 14,5 timmar denna veckan.

Lördag och en dag med massor av vintersport på TV. Passande nog var det bara ett pass inplanerad och det var styrka som genomfördes hemma i min lilla ungkarlslägenhet. Blev mestadels fokus på mage. Bild ovan visar dock en tricepsövning. Avlutade eländet med att köra 25 minuter Auklandstyrka. Var riktigt mör i kroppen efter passet och kände av gårdagens styrkepass en hel del. Skönt att ha någon dag där man tränar lite men ändå inte har det som vilodag. Har funnits tid att gå iväg över sundet och se skidskytte världscupen men har valt att inte gå på något lopp än. Har ju ändå fått se de flesta skidskyttestjärnorna på väldig nära håll den senaste tiden. Få räcka med det!

Denna övning kallade mina idrottslärare på högstadiet för Hitlers hund. Man kan förstår varför men oklart om de fortfarande få kalla det idag. För tio år sedan när jag gick på högstadiet hette det så utan att någon tyckte det var konstigt när vi som gick idrottsprofil hade idrott i skolan. Vi hade disciplin på den tiden som jag tror ingen skola idag har. En gång skickade de hem alla elever då vi inte spelade tillräckligt bra och schyst spel. Inga föräldrar som kom och klagade hos lärarna på den tiden. Mycket tack vare disciplinen vi hade i skolan var det många som efter skoltiden lyckades bra i sin idrott, bl.a. två som idag håller världsklass i motorsport. Länge leve disciplin i skolan!

Åkte på mina helt nya skidor från Salomon som är direkt utplockade till mig från fabrik. De gick bra, åkte med Swix universal klister som fungerade även det bra. Lite skit i spåren idag men inga sten idag, då skidorna så nästan oanvända ut efteråt.

Idag har man tränat två korta men hårda pass. Började med att styra Forden mot Östersund Skidstadion. Där mötte jag Mattias Bångman och vi körde en halvtimme innan vi skiljdes åt. Trevligt med sällskap. Eftersom det är världscup i skidskytte i Östersund så är de tuffa tävlingsbanorna avstängda. Snurrade istället runt Konstsnöslingan som mäter 1,7 kilometer och avstickaren Björnberget. Efter uppvärmningen så körde jag korta intervaller med maxansträngning, allt från 25 sekunder till en längre på en dryg minut och däremellan. Verka vara inne att köra snabbt på skidor som svensk just nu. På nästan samtliga intervaller kom jag upp i 180 (93 %) eller strax under den pulsen. Skönt att kunna pressa sig så pass hög puls men märkte samtidigt att det är nog ungefär så hög puls jag kan komma upp i just nu.

Hade tänkt att köra fler intervaller än de åtta jag körde totalt. Märkte att jag efter 8:e intervallen började hosta blod samt fick näsblod och tänkte att det nog var bäst att avbryta innan jag saglade ner spåren och mina fina klubbkläder. Jag tycker att vår vita Ski Team Skåne dress är riktigt fin. Oklart varför det kom blod men det kändes som det var bäst att avbryta passet som blev 75 minuter långt ändå. Totalt lyckades jag få fyra minuter intervalltid på hög belastning. Fick i alla fall ventilera ur hjärta och lungorna. Mötte även en trogen läsare som följer min blogg, en äldre pensionerad herre som var ute och åkte. Trevligt att folk kommer och berömmer och prata om min blogg och väldigt kul att det är många olika personer som följer den, allt från yngre till äldre.

På eftermiddagen sprang jag till och från gymmet. Löpningen tog en halvtimme och höll ungefär 5:15 min/km tempo på det extremt isiga underlaget. Bra att ha spik på sina skor så man har bra grepp. Styrkan var ganska likt som sist. Kort och hårt även i gymmet. Detta körde jag:

• 4x 15 på 75 latsdrag (max på maskin)
• 4x 15 magövning med raka ben
• 4x 5 chins med raka ben
• 3x 10 utfallsteg på varje ben

I tid blev det 2 timmar och 15 minuter effektivtid denna fredag.

”Efter intervall bilden”

Nu har det visst blivit en ny månad igen. Brukar ju ta en månad innan det blir just en ny månad och nu var det tydligen inget undantag. Bra det. Är december månad och julen närmar sig. Har haft som så många gånger förr en vilodag på en torsdag. Denna vilodag har jag spenderat med att göra lite av varje. Vallat lite skidor i min alltför för liten lägenhet som jag har, blir lite trångt. Efter det blev det städning av den samme. På eftermiddagen köade jag tillsammans med pensionärerna när årets Jämtli Julmarknad startades. Är kanske lite lillgammal av mig.

Imorgon blir det träning igen, ska bli skoj.

Ingen tomte såg jag idag men väl Krampus (tror jag), är kanske så i Norrland?