Cyklat Jämthjuling idag

Bild från dagens start, det är jag som tittar in i kameran som åker i den prickiga bergatröjan, dock få berg att bestiga idag på dagens relativt platta runda, vilket var synd för egen del. Foto: Jämthjulingen

Idag har jag tävlat i cykling för första gången på fyra år då jag cyklade Vätternrundan sist och efter det loppet har jag inte cyklat någon fart alls i princip förrän i lördags då jag gjorde ett tamt försök till intervaller. Konditionen har man men man behöver cykla med mjölksyra om man ska kunna cykla fort och klara fartökningar, något som jag inte alls har gjort eller är van vid. Jag är inte heller van att cykla i grupp och senast jag cyklade i just det var Vätternrundan 2014.

Dagens cykellopp är ett motionslopp så alltså ingen tävling egentligen, och mitt mål med dagens lopp var att hålla en jämn intensitet genomgående under de cirka fyra milen som det är runt viken där vi cyklade idag. Det skulle alltså bli ett bra träning och brydde mig inte så mycket om vilken placering som jag skulle få, bara resan gick så fort som möjligt. Slutade ungefär knappt två minuter efter Emil Persson som var först in i mål.

Vi startade vi på Rådhusgatan i Östersund, hade sen följesällskap fram till Odenskog typ och sen var farten fri. Det gick riktigt fort från början men det berodde mer på den friska medvinden vi hade. Eftersom jag inte cyklat varken i grupp eller tävlat på år och dar så var jag inte helt på tå när det blev lite ryck här och där trots jag faktiskt var i ledning en kort stund i början. En taktiskt miss som gjorde att jag missade när täten stack men efter en kraftig fartökning och attack från min grupp så lyckades jag sy ihop en lucka på uppskattningsvis 150 meter, jag låg på rött där och det var precis så jag hann ikapp in till Brunflo.

Det var också då det började bli en grupp på cirka tio personer och som då också blev en andraklunga i loppet och vi höll ihop så gott som vi kunde fram till Vallsundsbron, det var egentligen bara en kille som flög av tidigt och en tjej strax innan vi kom fram till bron, annars höll vi ihop och vi körde belgiskt kedja som fungerade helt okej i motvinden. Jag har bara kört belgisk kedja en gång förut, det var Vätternrundan 2014 där jag ironiskt nog körde sju mil med två belgare och en stockholmare under sommarnatten. Idag gick det klart mycket fortare och var lite svårt ibland att anpassa mig men med tanke på min bakgrund så får man vara nöjd.

Väl på Vallsundsbron så splittrades vi rejält, en gubbe stack och jag försökte täppa igen men hade inget krut i benen alls och kunde inte hänga med Oskar Kardin när han kom ikapp och förbi. Kom ikapp tre andra cyklister när vi väl kom till Frösön och vi hade följe fram till mål där jag drog mycket på slutet och orkade inte bry mig att de spurtade om mig, dels att jag inte hade något spurt att ge men jag var mest nöjd över att genomfört ett bra träningspass och få väl säga det gav mersmak framöver. Det jag behöver är förstås att träna mer fart på sadeln men också fixa nya hjul och byta ev. ny kassett på cykling och kanske inte minst att serva cykeln vilket den behöver. Det kändes många gånger jag hade för få växlar jag kunde använda när det gick riktigt fort. Var väldig roligt att cykla idag, har en del att förbättra rent taktiskt men man blir lite galen och ganska oförsiktigt för det var trots allt trafikerade vägar vi åkte men Frösöbron var avstängd så det var rättvisa förhållanden att spurta ifrån där strax innan mål på stortorget. En sak som jag inte tänkte på under loppet var att vi cyklade om en bil från båda håll (tror jag) när vi passerade Brunflo, gick nog klart så mycket fortare än 40 som det annars är hastighetsgränsen.

Siffror från loppet, räknat bort första biten som gick 20 km/h, utan räknar från vi hade fri fart.

Tid: 53:57 min – Distans: 36,17 km – Snittfart: 40,2 km/h – Snittpuls: 158 (81 %) – Maxpuls: 170 (88 %) – Höjdmeter: 170 m

Låg snittpuls men det var väntat då benen blir stumma så fort man trycker på lite. Snittfart helt okej, lite besvärligt med vinden men målet låg något lägre än starten.

Direkt efter målgång så cyklade jag till Jamtli efter en snabb dusch innan jag firade in nationaldagen där vi fick ta emot pris som en av de som lyckades internationellt med sin idrott, vi lyckades faktiskt vinna den totala världscupen i år igen. Efteråt blev det kampanjande med partiet innan jag sedan for till ÖSK där jag hade en timmes löpning med Team Nordic Trail, inga pigga ben direkt så skönt att vara coach och slippa köra intervaller, var nog bäst så. Hann t.o.m. iväg och handla lite mat idag, så nu ska man käka lite och sen är denna dag bokstavligt talat slut.

Fin skara av idrottare som bor i stan. Foto: Patrik Modin

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.