För tredje året i rad så sprang jag Ostlöpet och för tredje året i rad så hamnade jag på pallen då jag i år slutade på andre plats efter Viktor Stenqvist som också satte banrekord. Lova sprang Ostkroken för andra året i rad och vann också en ostbågspåse för andra året i rad. Jag noterade min sämsta tid men var nära tiden jag hade för två år sedan då jag vann.
Ostlöpet 2023 var årets första lopp i löpning och loppet genomförs i och omkring Skärvången som ligger nära fjällen. Banan går uppför första halvan av banan och sen utför sista halvan men avslutas i ganska stökig terräng i form av stig och gräslöpning. Dessförinnan bara på asfalt, grus- och skogsvägar. Fin men annorlunda bana, tro inte många lopp har Ostlöpets karaktär och bansträckning.
Hade inga stora förhoppningar att prestera på topp direkt och var ganska seg och loj i kroppen denna fredagskväll. Redan ut från start hade Viktor Stenqvist fått en rejäl lucka som han sedan bara ökade, inte konstigt då han bl.a. tagit SM- medalj i traillöpning i år. Trots en snabb för vara mig första kilometer så var jag en bit efter och andra började faktisk komma ikapp och förbi när stigningen började på riktigt efter en knapp kilometer. Märkte direkt att benen inte svarade alls, inte ens grundkapaciteten uppför hjälpte denna dag för mig. Fick tidigt i backen hjälp att hålla tempot då Emmie Collinger höll bra tempo för mig. Hon är riktigt duktigt uppför men framförallt bättre än mig att hålla tempo där det flackade ut. Jag nöjde med att hänga med, även om jag tyckte det gick lite för lätt i de branta partierna men låg på någon slags tröskel. Med lite träning och framförallt ovana att orka nästan 12 kilometer så var jag lite osäker hur jag skulle orka på vägen tillbaka. Innan vi når högsta punkten på banan är det spurtpris (backpris), är det lite brantare och då lyckades jag springa ifrån Emmie.
Efter backpriset så började det gå böljande utför, ganska brant utför till en början, men även korta branta uppförsknixar. Benen svarade inte alls och jag började höra både fotsteg och flämtande löpare bakom. Efter ett tag så kom jag in i ett bra flow utför, förstod också att jag utökade mot de bakom mig. Pulsen började också öka mer och mer och med cirka två kilometer kvar så var benen slut egentligen. Fick gå på rejäl vilja och kunde ta det lite mer försiktigt på den tekniska delen på slutet då jag förstod jag skulle sluta tvåa.
Är ändå nöjd att jag kunde hålla undan och bli tvåa. Använde för första gången asfaltsskor (Hoka Clifton) vilken kanske underlättade utförslöpningen men inte på slutet direkt. 2021 sprang jag på 44:19 minuter, 2022 på 43:33 minuter och i år 44:27 minuter. Få nog säga årets lopp var det jobbigaste även om jag gjorde min sämsta tid. Första året sprang jag mer kontrollerat då jag vann, förra året hade jag svårt att springa utför i terängskorna. I år sprang jag nästa bäst utför men långsamt uppför. Siffror från loppet:
- Tid: 44:27 min
- Distans: 11,54 km
- Snittempo: 3:51 min/km
- Snittpuls: 173 (90%)
- Maxpuls: 185 (96%)
- Höjdmeter: 255 m
Stort tack för arrangemanget och kul att hela familjen var på plats. En bra fredagskväll.
