Staffan Larsson dag

Har blivit en Staffan Larsson dag, dvs enbart överkropp, först tre timmar stakning och sen en timme styrka. Är glad att vi snart går till ljusare tider, blir så trött och deprimerad hela tiden just nu.  Har ju knappt sätt solen sen man kom hem från Bruksvallarna för en vecka sen och då fick man se soluppgången och solnedgången under samma träningspass. Är ju inte så ljust uppe i norr såhär års.

Var motigt att ge sig ut och staka på sina Elpex 3:or. Gick trögt och man kände sig som en ambitiös motionär när man högg ner i den hårda asfalten. Har ändå försökt trimma 3:orna genom att ta bort ena backspärren, för den hade nämligen slitits ut. Staka ju ändå bara på 3:or när jag åker på dessa i Skåne. Tyckte inte de rullade varken snabbare eller långsammare än förut och trots jag valde min mest kuperade runda var fartställning något som man kunde räkna med en hand. Hade en maxhastighet på otroliga 31 km/h idag. Rundan idag gick till St:Olof och tillbaka, en nätt liten runda på 50,5 kilometer, tog 2:53 timmar som gav snitthastigheten 17,5 km/h och stakade 483 höjdmeter. Det får man vara nöjd med men precis som förra gången jag åkte ett rullskidpass (distans) efter att varit på snö så hade jag ovanligt hög puls och fick lugna ner mig ibland. Låg mellan 70-80% av max vilket är inom A1 men brukar ligga mer mellan 65-75% när jag stakar på just 3:or. Vet inte riktig varför det är just så, kanske har vilat för mycket igen? Trots allt kändes det helt okej idag och jag höll jämn intensitet trots man var omotiverad och gick på vatten. Är inte så orolig över det hela, visst det finns dem som åker på 4:or snabbare än mig idag men du ska ju inte vara bra på rullskidor i december, utan på snö istället och hittills har det gått bra, har aldrig varit så bra på snö som jag har varit hittills denna snöfattiga vinter. Sen var de yttre förhållanden inte de bästa, friska sydvästliga vindar som tilltog mer och mer, vilket jag oturligt men ack så vanligt hade på slutet. Gick faktiskt 13 minuter långsammare på vägen hem och då hade man ändå en fallhöjd på 100 meter, dvs det var mer nerför än uppför efter vändningen. En liten himt om hur stor vinden spelar roll. Sen var det blött och lerigt som gjorde att mina hjul växte alltmer, blev nästan stora nog som Swenor Finstep. Svårt att staka sista 15 kilometer då man hade motvind, fick lite stickningar i ena handen, hade väl spänt handen för hårt i remmen. Hur som helst ett bra pass.

Trots bra stänkskärmar så blev utrustningen trots allt så här skitiga

Trots bra stänkskärmar så blev utrustningen trots allt så här skitiga

Har även hunnit med att styrketräna lite, var väl inte jättepigg på det hela men jobbet gjordes ändå. Började med chins och dips i stallet. 3×10 dips som kändes bra. Chinsen var desto jobbigare, först 2×5 som jag hade problem med, ont i ett finger som gjorde att jag hade dåligt grepp. Sista setet körde sex stycken som kändes jättebra, hittade dessutom en annan stång som gav bättre grep. Fortsatte sen inomhus med stabilitetsövningar och avslutningsvis 25 minuter Auklandstyrka, kändes ganska bra faktiskt.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.