SM 50 km klassiskt

Vid midnatt igår kom jag hem från SM- veckan i Skellefteå, så när jag vaknade idag på morgonen var jag allt annat sugen på att åka en femmil eller dricka sportdryck för den delen, vilket jag slapp då jag bara tagit lugnt och haft träningsfri dag.

Igår avlutades SM- veckan i Skellefteå med att femmilen avgjordes på riktigt, d.v.s. en tuff gammaldags bana, klassiskt, individuell start och enkelspår runt hela 10- kilometers slingan som vi alltså åkte fem varv. Det är alltså så en femmil ska avgöras, en ständig kamp mot sig själv i sin ensamhet i skogen.

Resultat

Test av skidor

Jag hade fått två skidor vallade till mig inför loppet, ett par universella lite hårdare skidor och ett par kallföres lite mjukare par skidor. Båda var vallade likadant men exakt vad som låg på vet jag inte men som fäste var det ett tunt lager med basklister och sen en blå typ av burkvalla. Jag valde det mjukade paret då jag hellre hade fäste och kunna trycka ner skidorna på slutet när man är trött än det andra paret som hade bättre glid men var hårdare och därför lite svårare att trycka ner. Om det var rätt eller fel är svårt att säga men glidet i sol partierna utmed banan hade mer att önska men i övrigt jämförbara med andra. Nu var det sol och klarblå himmel så det fanns en hel del partier där de gled trögt.

Stabil start- sällskap i 16 kilometer

Liksom 15 kilometers loppet två dagar tidigare gick jag ut som 8:e man och även denna gång startade jag 30 sekunder efter Rasmus Blom. Min taktik var att starta i ett eget tempo och skulle jag komma ikapp Rasmus så skulle det ske utan att ödsla allt för mycket kraft. Nu märkte jag tidigt att han åkte ifrån mig och efter knappt fyra kilometer in i loppet så kom Jonathan Engdahl ikapp mig som startade 30 sekunder efter mig. Jag kom snabbt in i hans rytm och vi höll ihop de närmsta 16 kilometerna och växeldrog som blodsbröder. Jag hade lite tufft att hänga med utför från och till, då i solbackarna men också lite att han var bättre än mig tekniskt utför. Tempot som vi höll var alldeles lagom även om jag fick täppa igen en och annan lucka.

Kramp tidigt

Strax innan jag fick släppa Engdahl så började jag få kramp i båda mina triceps, förvånad att den kom så tidigt men inte förvånad att den kom då jag alltid få kramp när jag åker långt, sen har jag inte åkt längre än dryg en timmes åktid i tävlingdfart hittills denna vintern så att köra en femmil igår visste jag skulle bli extremt tuff. Jag var tvungen att gå ner i tempo, även om jag tyckte att jag var pigg och fick stretcha lite här och där när det gick utför. Strax innan tredje varvet var slut fick jag även extra vätska av Torbjörn Sunesson, ett tillfälle då jag tog allt och hade nån bjudit på mig någon starkare dryck eller något att äta så hade jag stannat och tagit det.

Märklig vurpa

På banans högsta punkt precis efter den officiella vätskestationen efter cirka 35 kilometer så lyckades jag falla på platten helt oväntat, då trodde jag det berodde på att det var sportdryck som högg fast i mitt fäste men nu i efterhand berodde nog detta fall på att klistret hade skrapats fram under fästzonen och därför högg till och detta kan också förklara varför det var svårt att åka utför i solbackarna. Inte ofta jag klagar på solen men den var av bekymmer för min del igår. Jag kom hur som helst upp på benen men fick släppa förbi mig Robin Norum som kom bakifrån och han gav några väl peppande sympatiska ord vilket jag behövde där och då.

Ur- spår- regeln

På tal om ”ur- spår- regeln” så funkar denna helt problemfritt under gårdagens femmil, då som åker långsammare än bakomvarande flyttar helt enkelt på sig och alla lyckas göra det i tid med så bakomvarande inte behöver ropa eller sakta in, detta händer definitivt inte så väl i långlopp där motionärer är inblandade, speciellt inte långloppen i söder där man kör många varv. Se och lär av eliten säger jag.

Upp- och ner sista varv

Ut på sista varvet hade jag börjat tappa en hel del tid kontra toppen men var ändå helt okej pigg när jag stakade ut på mitt sista varv, krampen hade till och från lagt sig så det fanns hopp om ett bra sista varv och dessutom var fästet stundtals bra. Trots peppande ord av Mattias Bångman med cirka sex kilometer kvar så kände jag mig riktigt nere i källaren och hade tufft i den långa stigningen upp mot högsta punken, jag fick t.o.m. gå ut och saxade lite trots jag inte hade så stora problem att gå i spåret de övriga varven. Jag återhämtade mig dock bra sen men blev trött igen trots någon i publiken spelade Jerry Williams I can jive, då var jag helt omedveten hade han just gått bort. Helt borta var jag dock inte men något ”jivede” var det inte tal om när jag skulle upp för den 3:e sista längre uppförsbacken innan jag skulle gå i mål. Väl på toppen av den backen så fick jag sista drickan och kände mig hyfsad pigg att dra på sista men med drygt 1,5 kilometer kvar så gick jag in i den berömda väggen. Jag märkte det tydligt utför den långa utförsbacken ner mot stadion och enkelspåret som det varit runt hela banan var enligt mitt synfält tre spår och i den sista höger svängen för dagen så orkade jag inte trampa runt då hela min motorik var apatiskt. Jag föll och när jag skulle ta mig upp igen så var jag som Bambi på hal is och tog mig inte upp då benen inte bar. När jag väl tog mig upp så orkade jag inte ens diagonala på platten då jag inte ens fick fäste, trodde där och då att jag inte ens skulle ta mig i mål. Jag fick promenera upp i den näst sista backen och även göra samma procedur i den extra backen vi hade innan målgång. Väl på toppen av den sista backen väntade jag in och släppte förbi Viktor Axelsson innan jag försökte hitta spåret utför med mina darriga ben, jag lyckades stå på benen och gled in i mål slutkörd som alla andra. Blev sen intervjuad av Sofia Domeij i mål, oklart vad jag sa och oklart om någon förstod. Noterbart är att jag tappade smått otroliga en minut sista 500 meterna av gårdagens lopp och då är inte min vurpa ens inräknat då den skedde strax innan sista mellantiden.

Salt i sportdrycken

Jag tyckte jag disponerade loppet väl men var synd med krampen och väggningen på slutet. Jag fick dricka tre gånger på varv så dricka fick jag och faktum var att jag faktiskt pissade sex gånger innan jag startade kl:13 och sen ytterligare sju gånger efter loppet, så någon vätskebrist kan jag inte påstå att jag hade. Varför jag få kramp är det många som har en åsikt om och det jag vet är att allt jag testat tidigare inte har fungerat, få alltid kramp och det är en stor anledning varför jag inte vill köra långlopp. Jag vet att extra salt ibland har funkat för mig och därför saltade jag nästan all sportdryck som jag fick i mig. Jag vet inte vad det är för fel med min kropp men det känns som det alltid blir kortslutning och att jag får kramp när jag åker längre distanser.

Några stakade

Trots gårdagens bana var tuff så var det några som valde att staka, de som stakade som jag vet var Andreas Holmberg, Marcus Johansson och Klas Nilsson, kanske var fler än så? Styvt att staka den banan.

Bra Support 

Jag tyckte supporten jag hade igår var riktigt bra, vallade mina skidor var Stefan Holmbom som även var med i Paralympics och vallade, stort tack för det. Även tack för langarna som var min mor samt Kerstin och Thomas Hellner, samtliga langningar gick bra, även om sista höll på missas då Thomas precis hade langat till sin son Marcus. Jag har fått langarhjälp av Kerstin och Thomas förr, den gången var SM- veckan i Örebro 2015. Sen har jag sagt det för men som skåning för du ett oerhört publikstöd även om det var skralt med publik igår men det är väldigt roligt att åka när man har publikstöd.

Vallaren Stefan.

Siffror från loppet:

  • Tid: 2:43:36 min
  • Distans: 50,03 km
  • Snittfart: 18,4 km/h
  • Maxfart: 57,9 km/h
  • Snittpuls: 164 (85 %)
  • Maxpuls: 179 (92 %)
  • Höjdmeter: 1610 m

Tid och tid efter täten och placering:

  • 10 km, 29,37 min (+3:23 min) plac. 70
  • 20 km, 1:00,29 min (+7:19 min) plac. 66
  • 30 km, 1:32,51 min (+12:33 min) plac. 69
  • 40 km, 2:06,34 min (+18:33 min) plac. 67
  • 50 km, 2:43,36 min (+26:49 min) plac. 68

I mål.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.