Logistiklöpning med lyckligt slut

Sprang givetvis i min Wilja Labs ryggsäck The eXplorer. Den kan köpas här. Foto: Patrik Modin

Vet inte riktigt vad man ska börja denna minst sagt udda dag med ett lyckligt slut, då jag fann min kära bilnyckel. Om vi tar det från början så startade denna dag ganska dåligt, trött och lätt huvudvärk gav jag mig till stadion för att köra ett intervallpass idag igen. Men jag gav upp tidigt då kroppen inte svarade alls denna förmiddag, tror det dels beror på allt kaos som jag skapat med borttappat bilnyckel och dels att gårdagens intervallpass slet mer än vad jag trodde. Trist att jag inte fick till dagens intervallpass som blev stakning då jag inte har någon annan utrustning för tillfället. Jag behöver verkligen få till en del egna hårda pass, för det finns inte jättemånga chanser kvar innan denna vintersäsong är över.

Senare på eftermiddagen väntade jag spänt på postmannen om jag skulle få ett brev med min extra bilnyckel och det fick jag. Glad över att mina föräldrar hann åka iväg och skicka nyckeln innan kl:18 igår kväll, trots jag ringde så sent som 17:40, den där sprintgenen som de verka ha är en gen som jag uppenbarligen inte själv har fått. Lättat, åkte jag iväg och såg till om nyckeln dels passade och att bilen startade, sen hämtade jag lite skidor som låg i takboxen innan jag åkte vidare till stan för att hämta ut kläderna för Paralympics, var sista dagen att hämta ut dessa då vi åker till Finland imorgon. Lämnade kläderna och åkte vidare för att lämna lånebilen samt skidorna på andra sidan av ön. Därifrån började min löptur som var planerad i minsta detalj, sprang från Valla till gymmet på Vintersportscentrum, tungt i nysnön kan jag lova. Jag hann bara träna lite överkropp innan jag blev informerad om att min nyckel kunde vara hittat, bra med sociala medier ibland då det ena leder till det ena, tack för det.

Sprang sedan vidare för att möta upp Konrad Mattsson Myhr och vi sprang sedan hem till Mattias Bångman på Körfältet, ett skidåkartät bostadsområde. Vi sprang en liten tur innan jag själv fortsatte springa mot Torget på skidstadion, där min bilnyckel skulle hänga på en krok, då Anders Södergren tydligen hade hittat den och hängt nyckeln där. Nyckeln hängde där och jag sprang ner till min bil och åkte därifrån precis som inget hade hänt. Nästan 16 kilometer hann jag löpa på drygt 1:40 timmar, snittpuls på stabila 123 (64 %).

Så var den dagen slut, vilken dag som slutade så bra som den bara kunde, nästan som man borde skriva en bok om hela den här historian.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.