Landssorg idag när beskedet om att det inte blir Sverige som få OS/Paralympics 2026, utan det går till Milano/Cortina istället. Trist för Sverige, trist för världen och illa för den svenska folkhälsan. Listan och raderna kan bli långa men ska hålla mig lite kortfattat vad jag tycker om det hela. 

Eftersom jag varit med som aktiv i ett spel (Paralympics 2018) så kan jag säga att det är ett jätteevenemang och jag tycker att Sveriges ansökan har varit rätt i princip på alla plan. Många i Jämtland anser att skidskyttet borde gått i Östersund, vilket kan kännas logiskt med bl.a. nationalarenan och en anläggning i världsklass. Men det finns en rad olika anledningar att det hade varit svårt som län att dels ha tre grenar i Åre och skidskytte i Östersund, och detta samtidigt. Dels att täcka upp volontärer, turister, media, aktiva som faktiskt ska bo någonstans. Det hade också blivit väldigt svårt att kunna dra publik men med en anläggning i Stockholm i både längdskidor och skidskytte skulle man kunna dra mycket mer publik än i Falun/Östersund t.ex. Det hade också varit det önskemålet som de aktiva i både skidskytte och längdskidor hade velat, detta för det är bäst för respektive sport och för kunna åka på hemmaplan med en enorm publik. Stockholm med ofantligt fler som åker längdskidor (om man går efter Vasaloppstarter) än i Jämtland hade haft en stor nytta med en ny anläggning i Stockholm. Även folkhälsan hade kunnat dra nytta av ett OS/Paralympics, få fler att inspireras att röra på sig och vända den dystra och negativa trenden där varannan svensk idag är överviktigt, vilket är en stor kostnad för samhället och även om det skulle kosta skattemedlen med ett OS/Paralympics hade det säkerligen varit värt det och givit tillbaka i det långa loppet. 

Jag nöjer mig där men det finns många fler argument som talade för längdskidor/skidskytte tävlingarna i Stockholm än i Östersund/Falun. Nu blir det Italien som får kalaset.