Dubbelpass

Ny vecka och nya möjligheter, jag kommer i princip vara ledig varje måndag fram till jul så jag kommer försöka träna på flitigt på måndagar framöver, som idag typ. Jag började med att staka på 3:or, en fin runda som gick till Ås, vidare till Dille och Kännåsen och sen hem igen. Var minusgrader i början men torrt annars, rullade dock inte så fort men i övrigt en helt okej känsla. Jag har inte enbart stakat på närmare en månad. 129 (66) i snittpuls och 255 höjdmeter, slant en hel del med stavfästet trots nyinvesterad diamantfil från Biltema. Kom på drygt två timmars stakning 34 kilometer. 

Var nära att råka riktigt illa ut vid Lugnvik, då en bil med väjningsplikt kom från höger och körde rakt ut på vägen som går mot Ås. Gick nerför och körde ungefär 30 km/h och var på väg ner under tunneln, så tror ni som har lokal kännedom vet var det var någonstans. Tvingades hursomhelst ut på vägbanan mot trafik och fick också möte men fick plats emellan. Som rullskidåkare är man vaksam och ständigt handlingsberedd och det var väl det som gjorde att jag på ett smidigt sätt kunde undvika någon form av olycka. Var som alltid utrustad med reflexjacka och såg ut som en kommunalarbetare men den äldre damen missade mig ändå, trots 5-10 meters från mig och hennes bil. Tur att det gick bra. 

Bra gick det med när jag på eftermiddagen sprang en sväng till Spikbodarna och hem. Något hårdare intensitet än på förmiddagen men känslan var den bästa på en månad så var härligt att kunna springa ganska snabbt men med relativt låg belastning, men framförallt pigga muskler. Sprang samma runda för knappt två veckor sedan och idag var det lite torrare så kunde springa i mina Salomon S-lab 7SG, bra och lätt sko. Jag sprang lite snabbare men hade lägre snittpuls (137 (71 %) än sist. Förutom första två och sista två kilometerna så gick det på stig/skogsväg, och totalt nästan 200 höjdmeter. Lite synd att man bor där man bor för har minst två kilometer till tuffare terräng och som inte är asfalt. Det blev närmare 14 kilometer på 1:07 timmar, alltså snabbare än lördagens lopp då jag sprang lika långt men på 1:11 timmar, säger väl lite om hur tuff terrängen var då.

Trots jag fick stryk av en 15- åring så sprang jag enligt Strava jämt och t.o.m. lite snabbare än vinnaren Johan Bäckman i den långa klassen. Han sprang cirka sex kilometer längre än vad jag gjorde då. Jag och Johan bodde förövrigt tillsammans i kollektiv en sommar i Falun, tror det var 2015. Vi gjorde det och han har sprungit i landslaget för Finland i orientering så duktigt att springa i tuff terräng så misstänker att min form är tillbaka igen till hyfsad normal nivå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.