SM 15 km avklarat

Jag strax innan start. Foto: Adam Ekstedt

Jag strax innan start. Foto: Adam Ekstedt

Då kan man bocka av en av mina tävlingar som jag har varit ett av mina stora mål i vinter. Blev 97:a och drygt sex minuter efter vinnaren Daniel Rickardsson. Hade hoppas på mer men kan inte vara mer än nöjd ändå, då jag med 20 minuter innan start inte ens fick fäste på platten på mina skidor. Niklas på Swix fixade det snabbt med att lägga på VR62, hann prova i några minuter innan jag fick springa till starten i 4 min/km tempo, så jag inte missade min start som faktiskt det var några som gjorde. Fick t.o.m ett sms från Ludvig Remb och tävlingsledningen att de aktiva skulle vara ute i god tid innan start. Detta sms läste jag av förklariga skäl efter loppet. Inte lätt att delta på ett sådant evenemang utan lagledare, är säkert den enda aktiv utövaren som inte har någon lagledare med mig. Men på fredag kommer min bror och ska supporta mig på söndagens skiathlon. Är förstås tacksam att Swix kan hjälpa mig att valla. Är annars skönt på ett sätt att vara ensam på plats, man få liksom ganska bra koll på läget. Inte som vissa storklubbar ( snarare en storklubb som börjar på Å) som bryter mot satta regler som sägs på lagledarmöten. Som ett exempel idag när det var strängt förbjudet att skejta på uppvärmningsspåren som endast var till för klassiskt åkteknik. Blir väl inga konsekvenser av det skulle jag tro, skulle kanske varit annorlunda för en mindre klubb.

Nåväl, jag stod ändå där på den där startlinjen med en kamera i närmsta synfält. Tänkte inte så mycket på det utan fokuserade på mitt. Kände mig som vanligt ganska lugn innan start. Blir nästan aldrig nervös längre inför tävlingar. Är som Tomas Brolin säger att om man är nervös, så prestera man inte och då är det bäst att låta bli att bli nervös. Starten går och jag får en bra start och lyckades trots ovetande om hur bra fäste jag hade, ta mig upp för första backen. Kändes bra ändå fram till första mellantiden i toppen av den hemska långa backen som var 700 meter lång och med en totalstigning på 60 höjdmeter. Så många höjdmeter tar jag knappt under ett vanligt distanspass på rulldkidor om jag åker kring Ystad. Fick problem på toppen då skidorna högg som bara den. Hade fastnat en massa snö som jag försökte få bort när jag åkte utför och försvann inte förrän till nästa backe skulle bestigas. Tyvärr hade jag detta problem mest hela tiden och hade därför ovanligt svårt att åka utför om det låg en massa lössnö samt att det var lite svårt att våga trycka i kurvorna. Ute på varv två lyckades jag jaga ikapp några åkare och körde om Lindköping Sk åkaren Martin Johansson som hade startat 30 sekunder förre mig. Mellan tidskontrollorna 7,2 till 12,2 km körde jag nog som bäst. Blev omåkt av Sk Bores Anton Persson tidigt ute på tredje och sista varvet men lyckades staka mig så gott som ikapp honom igen. Om det är något jag ångrar är att jag inte stakade mer under loppet. För med sämre fäste får jag som oftast klänga mer med armarna som i sin tur gör att jag blir mer trött i armarna när jag diagonala än när jag stakar. Hade annars riktigt bra glid så det hade varit intressant att se hur mycket fortare jag hade kunnat åka om jag stakat mer. Uppe på den sista långa backen få jag släppa Anton och man ser tydligt på tv- sändningen hur svårt jag hade att trycka ner skidorna och få fäste. Fick smyga mig fram med små steg för att få fäste. Hade trots det inte jättehög puls som jag tidigare har haft under veckan. Maxpulsen kom jag bara upp i 93 % av max, trots jag var så trött i alla backar och fick ventilera friskt. Sista biten in orkade jag inte riktigt och hade sällskap av en annan götalandskollega som var Ludwig Tärning. Jag hade åkt in en minut på honom men han slog mig i spurten och man ser på tv- bilderna att vi ligger utslagna precis som många andra. Lite som ett misslyckat rysk anfall under andra världskriget, där soldaterna blir ihjälskjutna av kulspruteld. Så kändes det hur som helst jag när jag kom i mål, mer död än levande. Den här banan skördade sina offer.

  • Tid: 43:43 min
  • Distans: 14,20 km
  • Snitthastighet: 19,5 km/h
  • Maxhastighet: 56,9 km/h
  • Snittpuls: 172 (89 %)
  • Maxpuls: 181 (93 %)
  • Höjdmeter: 528 m

Min Suuntoklocka visade lite annorlunda angående distans och höjdmeter, lätt att kunna bli så när man snurra runt lite här och där. Officiellt var banan 14,9 km och 573 höjdmeter.

Är i bra form och kunde återhämta mig bra efter varje backe. Disponerade loppet på ett bra sätt och trots jag inte öppnade tokfort så har jag blivit bättre på att startar snabbare även på snö. Förbättrade fortsatt min FIS- ranking, vilket är bra. Hade varit kul att se om jag kunde åka mycket snabbare med bättre fäste, men det var fler med bakhalt idag. När temperaturen är kring noll eller strax under är det svårvallat helt enkelt. Undrar vad Charlotte Kalla hade tyckt om att åka på mina skidor idag? 

Resulstat

Har mått ganska dåligt efter loppet och ska därför ut på en kortare joggrunda. Mår ju som bäst när jag tränar, så det blir nog bra!

Bilder:

Skicross banan som syns också, tur man inte åker där.

Skicross banan som syns också, tur man inte åker där.

Del av den publikvänliga banan. Fick en kortare pratstund av dagens silvermedaljörs mamma (Hellner) när jag höll på att varva ner.

Del av den publikvänliga banan. Fick en kortare pratstund av dagens silvermedaljörs mamma (Hellner) när jag höll på att varva ner.

Den flacka delen av den långa tuffa stigningen

Simon Andersson och Oskar Persson på sista varvet

Dagens startnummer

Dagens startnummer

Vid starten. Foto: Adam Ekstedt

Vid starten. Foto: Adam Ekstedt

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *