Hovfjället

Blev en förmiddag uppför Hovfjället, har ju åkt många tävlingar upp där senaste åren annars, en var förra året då jag slutade total 5:a efter två dagar med backrace, ett klassiskt (bilden och ett skejt.. Vill minnas att det var rätt kallt den gången, ungefär som idag.
Foto: Tom Lindström T-W Media

Första träningspasset på detta läger med Parasportslandslaget blev uppför Hovfjället, fick köra upp en gång själv och det är ungefär det jag tänkte skriva om denna tisdag. Ett långt tröskeldrag från vägkorsning upp till där asfalten tar slut, d.v.s. lite längre än när man oftast brukar köra, som t.ex. när rullskidloppen som brukar gå här på våren. Eftersom jag hade vilodag igår var jag pigg idag och fick t.o.m. sansa mig en aning när pulsen blev för hög eller var på väg att bli lite för hög. Tröskel innebär att man ska hålla sig strax under mjölksyrenivån, min tröskel ligger på mellan 87-90 % men annars brukar det vara ganska individuellt vad man har för tröskelpuls. Har ju nästan alltid tävlat i denna backen så jag är inte direkt van att köra i den ändå hyfsad bekväma zonen som tröskel ändå är.

Nog med det, jag körde utan glasögon på mina Elpex 3:or in i den täta dimman. Skön känsla där jag kunde fokusera på tekniken men var ändå sugen på att gå max. 30 minuter tog det hela vägen upp, 29:41 minuter enligt Strava och då är det från där man startar (åtminstone när man tävlar) till på toppen. Ingen vind idag men dock blött efter allt regnande och gick ganska tungt att åka igenom den drygt två kilometer långa stråket på slutet där de lagt någon form av oljegrus, som gjorde att farten drogs ner en aning. Bra genomförande annars och bra tid.

Siffror från Hovfjället:

  • Tid: 30:02 min
  • Distans: 7,3 km
  • Snittfart: 14,5 km/h
  • Snittpuls: 171 (88 %)
  • Maxpuls: 178 (92 %)
  • Höjdmeter: 384 m

Eftermiddagen bjöds på två timmar skejt i tunneln för Skånes bästa skejtåkare?. Kan lova att det inte var någon vacker syn i början, jag är som bambi på hal is och har noll koll på grejerna när jag inte åkt på länge. Två månader sist man var på snö, man hinner glömma en del när man började åka skejt först i 22 års åldern. Men efter ett väl komponerat teknikprogram av Linda så föll pusselbit efter pusselbit på plats. Finns trots allt mycket att lära sig fortsatt. Riktigt bra pass hur som helst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.