Här kommer lite summering av SM- veckan i Boden. Jag åkte precis som förra året då det var SM- veckan (då i Skövde) ett lopp, då det var det som passade in i planeringen. 20 kilometer masstart i den fria stilen där jag slutade på 64:e plats.
Förväntningarna inför loppet som gick en onsdag var medium höga, hade tränat hyfsad men fått tränat en hel del annat än tänkt så pass många fartpass i skejt kan jag inte påstått jag genomfört. Däremot hade jag lyckats bra med formen. Jag åkte till Boden dagen innan loppet och testade banan.
Dagen efter då loppet skulle avgöras så började med att hämta min mor i Luleå, där hon kommit med flyget. Även om jag tävlat många gånger helt själv så är det alltid skönt att ha support. Väl på plats på Pagla skidstadion så började jag med att hämta ut nummerlapp och borsta upp mina skidor. Jag hade vallat på måndagen då det såg ut som det var stabila förutsättningar med en del plusgrader och sol. Verkligheten visade precis över nollan som varmast och inte en solstråle.
Jag testade sedan skidorna som var tre till antalet och åkte ett varv runt tävlingsbanan som mätte fem kilometer. Ganska mycket åkning med andra ord. Av mina uppvallade skidor så valde jag bort ett av mina transparanta (vit belag) för varmföre. Gick tillbaka till bilen och la på en flouid som topping. Sedan lite matintag och vila då man passade på att se lite av damernas lopp som startade innan oss. Testade sedan skidorna igen och märkte även nu att mina kallföresskidor som var nya inför säsongen gick bäst, åtminstone glidet. Valde därför dessa skidor och hoppades föret skulle hålla ihop och inte bli så löst och sockrigt.
Hann sedan värma upp lite och köra några minuter i högre intensitet innan det var dags för start. Vi startade kl:15:50 och jag stod allra sist då jag fortsatt åkt för få lopp senaste tiden för att ens få några FIS- punkter. Om jag ska vara ärlig hade jag inte fått stått så mycket längre fram ändå. Drygt 90 herrar till start så stort startfält men tänkte att jag skulle ta det lugnt och plocka placeringar allteftersom. Ville inte riskera min och andras utrustning och försöka chansa att avancera redan från början.
Även om det tog stopp i de första två inledande backar som var relativt korta så hängde jag med precis i ett utdraget gummiband som det blir. Banan vi åkte var riktigt bra, tuff och rättvist. En av de allra bästa jag åkt. Banans klart tuffa stigning började efter cirka en kilometer och var en lång slakmota och sedan en kort och snabb utför innan det bar av igen med en rejäl brantare stigning. Eftersom vi skulle köra fyra varv och 20 kilometer totalt så kändes den stigningen. Var ändå förvånad över hur många som klarade av att åka snabbt i den stigningen, och tyvärr hade jag svårt att komma fram men gick så pass fort ändå men på toppen av stigningen så började det bildas lite smågrupper här och var. Själv så märkte jag att mina skidor gled bra och kunde återhämta mig bra då jag kunde stå längre i fartställning än många andra.
På slutet av första varvet var det mer lättåkt förutom en stigning på cirka 20 höjdmeter. De stigningen gick jag hårt i och kunde ansluta till en annan grupp. Denna forcering fortsatte jag med ut på varv två och halva varv tre. Det tog men gjorde att jag kunde åka med andra och ”vila upp mig” emellanåt. I slutet av varv tre så började jag faktiskt känna av lite krampkäningar medan jag tog en ytterligare slurk av sportdrycken som min mor langade till mig. Missade dock första men drack på varv två och tre. 20 kilometersloppet 1,5 vecka tidigare i Östersund så drack jag inget under loppet och klarade mig från kramp den gången. Nu hade jag varit mer aktiv under dagen och nästan stått på skidor närmare två timmar innan loppet och hade uppenbarligen lite lite glykolnivåer i kroppen när jag startade loppet.
Ut på sista varvet hade jag äntligen kommit ifatt två Moraåkare men var rejält sliten. Tryckte på det jag kunde med krampkänningar och försökte hålla fart. Gick om och var då som bäst 61:a i loppet. Gabriel Strid som jag bl.a. åkte med tryckte på ordentligt i den längre stigningen och jag fick precis släppa, mest för det inte gick att åka fortare men var inte så stum och trött egentligen men surt att tappa ryggen. Blev istället ikappåkt av den andre Moraåkaren i den långa utförskörningen. IFK Mora tapetserade pallen och de hade otroligt bra skidor. Kunde inte trycka på som jag ville på slutet och blev även omåkt av en annan kille från Ulricehamn men tog mig i mål som 64:a och var nästan prick sju minuter efter segraren. Siffror:
- 19,9 km
- 53:03 min
- 22,3 km/h snittfart
- 58,3 km/h maxfart
- 176 (91) snittpuls
- 185 (96%) maxpuls
- 700 höjdmeter
Klart nöjd över insatsen, nog topp tre bästa på ett SM och aldrig varit närmare segraren procentuellt än vad jag var den här gången. Kanske lättare i ett masstartslopp men att starta sist och att det går ojämnt i början kostar också en del kraft. Dessutom lite surt att jag kanske inte hade bästa förutsättningar på slutet då jag inte riktigt orkade. Krampen påverkade absolut men med lite för få fartträning på skidor i vinter kanske påverkade mer. Skidorna var jättebra men ju lösare det blev så tappade de även surfen och det kanske inte var så jättebra på slutet då jag ändå tappade än hel del utför med dem jag åkte med. Jag vallade med Skigo Compentition, sen Swix Marathon flurfria pulver och toppade med Vouhti pure, varierade märken med de funkade som sagt bra.
Får ändå säga att konkurrensen nu är tuffare än tidigare år som jag åkt. Det finns fler som är bättre mellan mig och de bästa än vad det varit tidigare. Ska läggas till att det var en del som saknades som kom senare under SM- veckan eller som saknades av andra orsaker. Har varit topp 50 en gång men att jag nästan slå 1/3 av startfältet känns väldigt bra och också inspirerande inför framtiden. Nästa år är det SM- veckan i Borås, hoppas på fler deltagande och mer publik för det var knappast någon publiksuccé, folk åkte hem när damerna kört sitt lopp. Svårt att lyfta herrskidåkningen när ingen vill se oss även om jag kan tycka herrloppen blir mer spännande då det finns större och jämnare bredd än på damsidan.
Efter målgång fick man lämna in skidorna för flourkontroll och de fick grönt, d.v.s. inget flour på mina skidor eller för någon annan för den delen heller. Det är bra att det görs men är ytterligare ett komplement att göra under sådana tillställningar vilket tar lite energi. Har även senare år blivit svårare och svårare att vara mindre klubb att försöka vara med på dessa tävlingar, kostar mycket och tar mycket tid med allt annat som lagledarmöte, valla skidor, testa skidor med mera. Ett stort tack i övrigt till min mor för support och för arrangörerna Boden Skidallians.
