Tävling, nyår och lite annat | Johannes Andersson Skånsk Skidåkare

Fin man är efter dagens lopp, kan nästan tror jag kört en femmil. Foto: Johanna Andersson

Fin man är efter dagens lopp, kan nästan tror jag kört en femmil OBS, varning för en stark bild. Foto: Johanna Andersson

Årets sista dag idag, passade på att börja denna dag med att springa en motionstävling i Ystad. Jag med 440 andra (deltagarrekord) sprang/gick Nyårsloppet som gick i Sandskogens terräng, vilket innebär inte allt för många höjdmeter. Lyckades blir 3:a i år igen och tror de som var förre mig i år också var de som var förre mig ifjor. Det hela handlade om två distanser, 2,5- eller 5 kilometer, jag sprang det sistnämnda. Konstigt nog var varven inte längre i år heller utan min klocka visade 4,65 kilometer. Min klocka brukar visa lite mindre än i verkligheten, så jag tror den korrekta distansen är 4,7 kilometer. Hur som helst så sprang jag tio sekunder långsammare detta året än förra året. Det var ganska snarlika förhållanden nu som då, något mjukare i år än i fjor, då det var lite mer frost i marken.

Fick en dålig start då jag sånär blev fälld redan efter cirka 100 meter. Förra året tog jag täten efter en kilometer men i år var jag efter en trio nästan direkt, men innan första varvningen hade jag sprungit ikapp en löpare men hade långt fram till tätduon. Öppnade faktiskt 20 sekunder långsammare än i fjor. Satte in en högre växel ut på det andra och sista varvet, skakade av mig löparen bakom mig och sprang faktiskt tio sekunder bättre än första varvet. Detta är första gången jag springer fortare sista hälften än första hälften. Har ingen aning om varför men intervallpasset igår kanske satt i mer än vad jag trodde, var riktigt loj i starten och första kilometern tog 3:25 medan den tog 3:09 förra året. Brukar visserligen öppnar tokoptimistisk när jag springer lopp, men inte idag. Testracet (8 kilometer) med DSA som jag oväntat sprang bra i somras är väl det enda loppet jag har haft en positiv utveckling efter typ en kilometers löpning. Då sprang jag dock fel när jag och en sloven sprang en onödig omväg men jag lyckades då springa ikapp Akira Lenting, som jag tidigare hade sprungit ifrån. Kanske börja lära mig springa smartare nu än förut.

Hade ju disponerat krafterna väl i alla fall men snittpulsen hamnade ”bara” på 92 % av max, ifjor låg den på rekordhöga 95 %. Hade dessutom svårt att komma upp i puls i början, det kan beror på den korta uppvärmningen på bara tio minuter, trots fem långa fartökningar. Men har fortfarande stravarekordet på varvet, det är ju alltid lika kul att ha det. Fick hur som helst ett bra fartpass, det är annars långt mellan fartpassen när det gäller löpning. Två intervallpass och fem lopp har jag lyckas springa detta år. Trots det är det mitt bästa löpar- år nånsin i mängd sen man var junior. Kul att springa på hemmaplan, hade dessutom nästan hela familjen på plats som support, mor, far, syster med sambon Fredrik och min lilla systerdotter som för första gången var med när morbror Johannes tävlade, dock tror jag hon sov hela tiden. En som inte sov var våran hund Raj, han hade gärna velat vara med men han fick vara med mig när jag joggade ner efter loppet. Annars var det massor med hundar som var med och sprang, så jag förstår Raj. Han hade nog sprungit skiten ur de andra tror jag, förmodligen mig med. På andra varvet var det väldigt trångt då jag varvade en massa folk, precis som ifjor. Fick ta mig fram på bästa sätt och det gick bra ändå, men på upploppet var jag nära att trampa ihjäl en liten hund som tävlade i 2,5 kilometerklassen. Så kan det gå.

Distans: 4,65 km
Tid: 15:58 min
Tempo: 3:26 km/h
Hastighet: 17,44 km/h
Snittpuls: 178 (92 %)
Maxpuls: 187 (96 %)
Medelkadens: 89
Höjdmeter: 6 m

Fick inget av de utlottade priserna i år heller, inte ens att man hamnade på pallen. Den gladaste som fick pris var nog en av de flykningar som fick ett pris, det gjorde nog hela hans år skulle jag tro. Träffade lite andra bekanta, vilket är trevligt och har nu fått reda på att det bli ett terränglopp på Tomelillas Golfbana i näst sista helgen i juli, dags att boka in det datumet tycker jag. Inga resultat finns från dagens lopp men hälften av startavgiften på 50 kroner går till Barncancerfonden, det är bra.

Som många gånger förr fick jag problem med vaderna efter att sprungit ett lopp. Idag var inget undantag men det gick i alla fall att gå normalt efteråt. Därför var jag ute en sväng på Marwe 6:orna (skate) på eftermiddagen och försökte mjuka upp musklerna lite, så det inte känns så stelt imorgon (förhoppningsvis). Trots sydlig frisk vind så gick det fint att åka, tänkte mest på de skateloppen (rullskidor) jag åkt detta år. Jag har åkt bra rullskidskate i år, är egentligen bara premiären Landsjön runt och sprintracet i Trollhättan som gick mindre bra. De övriga skateloppen har gått bra, en 4:e i världscupsuttagningarna i Torsby i maj och en 6:e plats i SM i Uppsala i september är goda meriter. Det bästa var nog jaktstarten i DSA summer tour i juli som jag åkte riktigt bra, åkte snabbare än bl.a. A. Lenting som förövrigt slog Petter Northug i senaste världscupstävling i Davos i just skate. Är bara att lära sig att åka skate på snö också. Men dagens lugna återhämtningspass gick bra, var noga att hålla mig inom A1. Åkte till Fyledalen och sen till Övraby och snurrade runt lite där innan jag for hem. 35 minuter blev det och nästan elva kilometer. Ganska kuperad runda och jag skrapade ihop 100 höjdmeter.

Nu har man svävat iväg lite för mycket igen, är ju statistiknörd så lätt att det bara blir för mycket, kanske lite för mycket ibland. Har ni nu läst så mycket kan ni väl läsa om hur mitt nyårsfirande blir. Det är ju så att typ alla mina kompisar har såna där partners och går på parmiddagar och dylikt som en dag som denna. En annan ska gå på dejt men en minderårig (5 år) gravt övervikt kossa som heter Ulla. Det är som man säger, så man raggar, så får man ligga, känns hoppfullt. Få väl snacka in mig att få bo i en box eller ett bås. Blir nog spännande, jag få väl tala om att jag har tränat 786 timmar detta året varav 93 timmar styrka. En del skidåkare räknar inte styrketräning i sin ”vanliga” träning, medan jag få i alla fall puls när jag styrketränar. Hon kanske blir imponerad av detta, inte vet jag. Ulla själv kanske säger ett mu eller två eller bara stirra och rapa ut lite metangas som skulle få miljöpartisterna att gå i taket. Aja, återstår väl bara att säga att jag önskar er alla ett Gott Nytt År och ett stort tack till alla mina sponsorer som stöttar mig.

Ulla i tomteluva på julafton, fin hon är.

Bilder från idag!

Man har ju dubbel så stor överkropp än alla andra små löpare. Inte lätt att konkurrera när musklerna på överkroppen ska syresättas. Foto: Karin Andersson

Man har ju dubbel så stor överkropp som alla andra små löpare. Inte lätt att konkurrera när musklerna på överkroppen ska syresättas. Lätt att se mig i folkmassan. Foto: Karin Andersson