Så idag var det dags för premiär i Skandinaviska cupen på skidor, närmare ett världscupslopp eller ett VM/OS kommer jag nog inte. Ungefär 200 deltagare, från dryga 10 länder fanns representerade, av dem kom 174 åkare i mål och jag själv blev 169:a, så med andra ord hade jag inte så många efter mig, vilket var väntat.
Nästan direkt jag kom till lugnet skidstadion mötte jag Adam och vi värmde sedan upp tillsammans. På uppvärmningen körde vi båda banorna som vi skulle åka sen under tävlingen. Tyckte själv det var lättare till en början att åka idag än igår. Tjejerna hade kört precis innan men var inte jätte uppkört men det gömde sig lite isfläckar lite här och där.
Väl på start kändes det helt okej, Adam startade 4 minuter förre mig, så jag hade en del tid att jaga ikapp. Dessvärre var det väldigt tomt framför mig, då de två skulle starta förre mig inte gjorde det och jag såg inte en skidåkare på hela första röda varvet. Precis när jag gick ut på första varvet på blå bana kom både han som startade 30 sekunder bakom mig och en ryss som startade minuten bakom mig. Överraskande nog kunde jag ganska lätt ta rygg och hänga med ut ur stadion och sen nästan ner till foten av mördarbacken. Föll olyckligt och tappade dem, försökte jaga ikapp men stumnade och sen försökte jag bara hitta en fart jag kunde hålla hela vägen in.
Hade min bästa del av banan direkt ut ur stadion där det var mycket på 3:ans växel och som jag också kunde hålla långt upp i backarna och på så sätt kunde jag ta ikapp en del tid där. Dessvärre tappade jag en hel del trots jag lovade mig själv att vara tuff nerför så fegade jag för mycket och det håller inte i dessa sammanhang. Kände också att 2:ans växel successivt försämrades och jag kom knappt upp på de sista backarna. Var annars svåråkt där man verkligen fick leta efter ”snö som kunde få fäste” så man inte halkade hela tiden. Trodde länge att det var jag som var kass men såg när de bättre åkarna i fältet körde, att de också hade problem med föret. Utför blev det också svårare och svårare och inte lättare att det blev mer och mer uppkört i kurvorna. Svårt för en skåning att trampa i kurvor i 50 km/h som man fick göra idag. Endast två svenska klarade topp 30 idag, Lars Nelson på en 9:e plats och boråsaren Karl-Johan Westberg blev fin 15:e man. Finländaren Matti Heikkinen vann förre 8 (!) norrmän och Finland hade ytterligare två med topp 30 och även en ryss hamnade topp 30. Resten som var topp 30, var ju inte helt oväntat en massa norrmän.
Inte direkt nöjd, kunde varit bättre, helt klart. Men jag tar ut mig ordentligt och det var seg kropp som jag senare på kvällen försökte få liv i igen när sprintbanan skulle testas. Sprintbanan är helt klar tuff och tekniskt svår. Frågan är inte om morgondagens startfält är det bästa nånsin i en sprint, kommer hur som helst vara tufft att komma till kvartsfinal imorgon för samtliga som är med. För min del handlar det om att ta ut sig och åka så fort som jag kan och få en ytterligare erfarenhet av lopp i dessa sammanhang. Stort tack till Swix som återigen vallade mina skidor, dem gick fint idag. 🙂