Då har man avslutat rullskidsäsongen med ännu en seger, det har ju blivit några sådana i höst. Annars handlade det mesta idag om blåst av olika slag. Började med stormen Frej som härjade under natten. Vaknade av denna men värst var att jag fick en enorm smärta i högerbenet och kunde inte somna om. Fick t.o.m. ta smärtstillande och det ska ni veta mina vänner att det ska mycket till att ta smärtlindade medel, då min smärttröskel är extremt hög. Vinden mojnade en del under loppet men var bra svårt att åka ändå. Blev även blåst i form av ett inbrott i bilen idag. Så minst sagt har man blivit blåst idag.
Tog mig till Bulltofta motionscenter där dagens tävling gick. Var inte helt lätt att köra bil i blåsten idag, nästan lättare att åka rullskidor faktiskt. Väl på plats så hade inte anmälningarna som gått via webben (idrottonline) registrerats tydligen. Hade nog varit klokt att skicka ett fax ändå. Aja, det löste sig tillsut. Fick nummer 75 av någon anledning men i resultatlistan hade jag tydligen nummer 27, säger kanske lite om hur arrangemanget var. Det var nämligen lite si och så. Kanske ett fax hade löst det hela, vem vet. Arrangörsklubben Malmö Friskvårdsportsklubb brukar vara duktiga med att få till spår på vintern trots lite snö. Tycker annars de har lite milt sagt konstiga slogans på deras hemsida, som t.ex. Hellre stor och stark än en stor stark eller Hellre äta glass än att röka brass. Jag saknar ord.
Det var ju det där med årets sista tävling. Den gick runt omkring Bulltoftaområdet som ligger i Malmö. Vi skulle starta typ tre och tre, det var väl lite si och så med det också. Samma sak gällde med avståndet med en minuts marginal emellan typ. Jag startade typ i mitten tillsammans med Johan Hedenberg. Kort efter start så blev jag vilsen, precis som en av de som startade en minut förre mig också blev. Fick vända om och mötte då Oskar som startade en minut efter mig. Och inte långt därifrån kom Håkan som startade två minuter efter mig innan jag hann komma på rätt bansträckning igen. Tror jag tappade lite drygt 1,30 på felkörningen. Nu var det så att de flesta körde fel, undantag var bl.a. Simon som hade skrivit ut en karta på bansträckningen och hade så väl lyckas hitta bansträckningen på uppvärmningen, medan vi andra i klubben misslyckades kapitalt med den tydligen svåra uppgiften. Det där med fax och papper var kanske inte så fel ändå?. Där vi körde fel var på en korsning där man antingen kunde svänga vänster eller köra rakt fram. Logiskt är ju att köra rakt fram. Visst det var markerat men det hade ju blåst storm under natten så det skymdes av alla löv som låg på cykelvägen. De hade tydligen missat att det hade varit storm kanske.
Var ganska less och omotiverad innan start och bättre blev det inte efter den missen. Min huvudmotståndare Daniel var jag tveksam att hinna ikapp efter den missen, men visste inte då att han hade gjort samma misstag. Höll mig sen på rätt vägar som uteslutet var cykelvägar. Banan var flack med få backar men en hel del 90 graders kurvor. Skönt med flaggvakter vid bilvägkorsningarna i alla fall. Kände mig annars seg efter all senaste tidens vila men malde på i ett jämt hårt tempo på samtliga fem varven. Lyckades komma in strax under 50 minuter på den 20 kilometer långa banan, trots felkörningen. Det får man vara nöjd med p.g.a. vinden som låg på 9-11 m/s i snitt. Tack vare all bebyggelse, så kändes blåsten inte hela tiden men det är vansinnigt svårt att staka när det blåser som det gjorde idag.
- Sträcka: 19,98 km
- Tid: 49:30 min
- Snittfart: 24,24 km/h
- Tempo: 2:24 min/km
- Maxfart: 35,2 km/h
- Snittpuls: 171 (90 %)
- Maxpuls: 182 (95 %)
Resultat Bulltoftaloppet 2015 , IF Ski Team Skåne dominerade dagens tävling enormt.
Trots all blåst idag blev jag som sagt som mest blåst då jag fick inbrott i bilen, mitt under prisutdelningen 100 meter bort som inte pågick mer än dryga 10 minuter. Efter duschning och omklädning så blev det lite bråttom till prisutdelningen. Såg en bil som jag genast börja misstänka som lite mystiskt. Och tänkte snabbt att jag jag lägger väskan lite oskymt i bilen. Denna lite snabbtänkta grej gjorde att de lyckades inte ta allt i väskan utan min ena kase med grejer lyckades de inte få ta i, vilket jag är tacksam över, då jag bl.a. hade min pannlampa men framförallt mina svindyra slipade sportglasögon. Men data, I- pad och min sportbag med mestadels svettiga kläder fick de tag i. Detta händer mitt på dagen med en halvfull parkering med mycket folk omkring.
Eftersom jag hade ett signalement om vilka förövarna sannolik var kunde jag ge en ganska bra rapport angående inbrottet till polisen. Eftersom många läser denna blogg, så vill jag hylla de underbetalda poliser vi har, då de ofta förknippas med övervåld, vilket ibland är en del av deras dagliga arbete om situation krävs. Sen att ringa det där polisnumret som inte är akut var mer eller mindre en hopplöshet. Började med att köa som nummer 53 och kom ner till plats 17 i kön innan jag lyckades se livs levande poliser i en polisbil som jag sprang ut och stoppade. Alltså vad är oddsen att de skulle dyka upp just då? Trodde de fortsatt tog hand om vänsteraktivister, som vi förövrigt hade behövs ställa ut i vissa delar av dagens bana. De verka onekligen vara duktiga på att stanna kvar på samma plats länge. Om man nu kan få någon hjälp så såg de misstänkta förövarna ut som följande: Två yngre män med utländsk bakgrund (om man nu få säga det utan att anklagas som rasist) i en liten grå bil från sent 90-tal, bilmärke vet jag inte exakt. Dagens vinst som bestod av oändligt med blåbärssoppa och ett presentkort var av föga lycka. Säger som Gunvald i Beck ”Lycka är jävligt överskattat, man får väl vara glad någon gång ibland”. Det är väl så ibland. Försöker ser något positivt i alla fall och fann att man hörde trafiken bra på E65 på vägen hem, man slapp nästan både döda vinkeln och backspegeln, dock fick man lite ont i örena.
Framöver blir det väl lite mindre bloggande och en mer stavfel kanske, när jag inte kan använda en dator på ett tag. Tillslut grattis till alla pappor på farsdag.