Upploppet.
Blev ännu ett silver idag när det långa tuffa långa distansen avgjordes i värmen i Finsterau. 20 kilometer klassiskt var det som gällde idag. Till guldet denna dag var det lite väl långt till Brian Mekeever som vann.
Idag var det enda loppet som avgjordes i klassiskt stil, inga teknikzoner och diverse regler på stavlängder och annat trams. Började med att testa skidor och sen åka banan ett varv, fyra kilometer mätte ett varv som vi då skulle åka fem varv på. Vi startade sist och öppnade kontrollerat, fyra efter ett varv. Efter två varv hade vi kört ikapp en minut på fransmannen Clarion som utklassade oss alla andra mer eller mindre i världscupen i Ukraina tidigare i vinter. Vi hade klart bättre glid än vad dem hade. Solen tog hårt och det gled allt sämre ju längre vi åkte. Detsamma gällde spåren som blev mer slitna ju längre vi åkte. Efter halva loppet var vi 2:a och höll den placeringen och var tillslut 35 sekunder förre norrmannen Bye som äntligen fick till en medaljplats efter flertalet 4:e platser tidigare i vinter. Till Brian Mckeever fanns det inte så mycket att göra mot, han åkte världscupen för Kanada för någon vecka sedan och körde ifrån sin guide Graham Nishikawa. Då har han ändå åkt en del i världscupen så ni fattar nivån hur bra han McKeever är. 2:50 minuter efter var vi i mål.
Vi är klart nöjda med dagens silvermedalj. Själv så hade jag problem med kroppen. Dels det varma vädret gjorde att jag var extremt torr i munnen och hade inget saliv kvar sista tredjedelen av loppet. Var som ett sandpapper i munnen. Eftersom jag har mick så är det svårt för mig att dricka under ett lopp, jag var bra uttorkat efter loppet kan jag lova. Yr var man med. Tyckte annars kroppen fungerade så som man vill, åtminstone i början av loppet. Men redan efter ett knappt varv så rusade pulsen upp mer än vanligt och jag återhämtade mig nästan ingenting utför. Var kämpigt för mig idag. Pulsen låg på ungefär som under SM i Söderhamn för två veckor sedan, så tror inte jag hade kunnat åka så mycket snabbare faktiskt. Snittpulsen landade på 164 (85 %) av max, mycket högre än vad jag bruka ha när jag åker med Zebastian. En sann och bister verklighet. Sliter givetvis en hel del att ligga först också, speciellt i dagens före. Sen hade jag något sämre fäste än vad Zebastian hade idag men glidet hade verkligen Pierre och Max lyckas till fullo.
Bilder som Patrik Modin har tagit idag
Blomstercermonin
Torr i flabben efteråt
