Då var det dags att summera vintersäsongen som började i Bruksvallarna med god form, taggad men ovan att åka på snö och avslutades med SM del två i Kalix där formen också var god men var helt mentalt slutkörd. Kanske inte så konstigt då man genomförde totalt 19 tävlingar och den närmaste tävlingen jag hade till var Tranemo, 32 mil enkelresa. 45 dagar har jag varit från Skåne i vinter, då från Bruksvallspremiären 21 november 2014 till Intersports cups avslutningen den 24 mars förra veckan. Många timmar resandet har det varit, men det har det varit värt allt, då det är så kul med det man håller på med.
Vet inte hur många mil i bil det har blivit i vinter men totalt blev det ungefär 175 mil skidåkning på snö, noterbart är att det inte blev en ända meter på snö i Skåne. Lyckades att prestera på topp på de tävlingarna jag satsade mest på sånär som SM- femmilen i Kalix. Lyckades pricka formen som bäst till SM- veckan i Örebro där det tillslut blev en 57:e (skiathlon) respektive 70:e placering( 15 km fristil), detta var jag mycket nöjd över. Har haft fokus i vinter att åka traditionella tävlingar och det är också dessa som jag har presterat allra bäst i. De flesta traditionella tävlingar har i år gått i fristil och inte så mycket i klassiskstil. Har inte åkt så mycket fristil (ca: 30 gånger totalt i livet) men har ändå lyckas åka bra trots tekniken inte har varit så bra. De få traditionella klassiska loppen har gått riktigt bra, blev bara totalt fyra lopp. Där premiären i Bruksvallarna kanske var mindre bra. Tranemoloppet gick egentligen bra men glömde bort att åka sista varvet och den klassiska delen i SM- skiathlonen var nog den bästa jag presterat under säsongen. Hade toppenskidor som så många gånger jag hade när Swix med Andreas Forneman i spetsen vallade mina skidor som så ofta gick som spjut, så stort tack för all den hjälpen. Även min stafettsträcka under Stafettvasan var en av de bättre på den kuperade sträckan mellan Mångsbodarna och Evertsberg. Vi kom för övrigt på en fin 5:e plats.
Långloppen gick desto sämre och har ju för all del inte varit speciellt hög prioriterade under denna vintern för min del. Det var inte många lopp jag var nöjda med och nästan samtliga låg jag på en låg snittpuls och var lite väl långt efter för att kunna känna sig nöjd. Förra året väggade jag i de flesta långloppen och i år blev det ”bara” två gånger jag mötte den berömda väggen, Stråkenloppet (igen, 3 av 3) och SM- femmilen. Kortfattat har jag inte orkat distansen ut och vet inte riktigt vad det beror på. Men som sagt satsningen är inte långlopp än, bara i årets Vasalopp kunde både 2:a (Aukland) och 3:a (Rezac) i loppet vara pappa till mig………så man har framtiden för sig. Blev förvisso 2:a i Ymerloppet som är ett långlopp men motståndet var något sämre än vad det brukar vara i långloppen i södra Sverige.
Har också kört mina första sprinttävlingar utanför Skåne och man kan väl säga att både banor och motstånd är lite tuffare utanför Skåne. Jag är helt värdelös sprinter men har kört tre sprintlopp med tuffaste tänkbara motstånd och nu senaste i Kalix (sprintstafett med Adam) kände det som att jag har lärt mig eller snarare hittat lite mer fart i mig som jag aldrig haft innan. Detta tar jag med mig in i kommande rullskidsäsong och förstås till nästa vinter.
Det här var min första riktiga vintersäsong med full satsning och har egentligen inget att jämföra med andra tidigare säsonger. Men det är klart att man blivit klart mycket bättre än förra vintern och det är väl tur det, när man lägger ner enormt mycket tid och pengar för att lyckas. Till nästa vintersäsong ska jag allra främst lära mig åka fristil på riktigt, kan idag inte ens åka 1:ans växel (om man nu behöver lära sig den) 2:ans är stabbig och oeffektiv och kan bara blir bättre, 3:an är bra men det finns en del förbättringar att göra, detsamma med 4:an och 5:an som jag har problem med när jag blir trött i benen.
Innan det är dags att tänka på kommande vintersäsong, så ska jag fortsatta ta det lugnt ett tag innan jag ska dra igång barmarksträningen, har förvisso varit barmarksträning i Skåne hela vintern. Fram till dess ska jag samla energi som jag ofta lätt få hemma på landet. Tog inte många dagar efter Kalix vistelsen innan jag var sugen på att dra igång hårdträningen inför nästa vinter. Nu ska jag bara låta kroppen vila ihop sig innan det brakar igång, som i mitt fall blir i mitten av April. Vill avsluta att tacka alla sponsorer som har hjälpt mig och gjort detta möjligt att genomföra i vinter och ser framförallt framemot fortsatts stöd i framtiden. Extra Tack till Håkan och Lotta som har gett mig ledigt och gjort det möjligt att åka iväg på alla dessa äventyr som det faktiskt är.
swix håkan sponsorer