Långtur i Bydalen + stukad fot

Gick upp strax innan kl: 5 idag och åkte till Bydalen för att springa där. Nu när vi bor i Brunflo så har vi bara en dryg timme ditt så inte så illa det. Jag började dagens pass kl: 6:30 och då var det redan 19 grader. Min tänkta rutt som också blev verklighet var Buff 50k banans sista 27,5 kilometer + asfaltslöpningen tillbaka till bilen.

Jag sprang/gick direkt upp till Drommen, nästan 600 höjdmeter rakt upp. Det som jag tycker utmärker sig med att springa i Bydalsfjällen är den extremt tuffa terrängen men också underlaget som är till stor del sten/klipper och även en del lös sten/grus. Det gör att man springer inte så snabbt utför, speciellt inte första delen av dagens runda. Första 7,5 kilometer tog 1:10 timmar och då var det nästan lika många höjdmeter som fallmeter. Första milen tog 1:35 timmar men den passerades ovanför trädgränsen så klart fler höjdmeter än fallmeter. Var lätt vind på fjället vilket var skönt men fyllde på med fjällvatten efter 1:45 timmar. Drack totalt 2,5 liter och tog en gel, hade bra energi med bra ben under passets gång. Värmen gjorde dock att pulsen var högre än normalt, speciellt på slutet.

Terrängen efter milen sprungen var lättare, något snällare underlag men inga branta stigningar direkt. I ungefär en mil så kan man förbättra på snittfarten ganska rejält utan att förta sig speciellt mycket. Upp mot Falkfångarfjället och upp mot Drommen (från andra hållet än tidigare) så drog jag på i högre tempo A2/tröskel och fick ihop totalt cirka 25 minuter. Annars var det lugnt. På väg ner till Höglekardalen igen så mötte jag Robin Grenholm som också bor i Brunflo, annars var det tämligen folktomt.

Som sagt påverkade värmen mig tillslut, sista 2,5 kilometerna mellan Höglekardalen och Bydalen så drog pulsen iväg trots beskedligt tempo på asfalten. Var 25 grader när jag kom fram till bilen och hällde i mig vätska. Var trots allt lite för lite med 2,5 liter vätska på dagens 3:40 timmar långa tur. Jag kom nästan tre mil och plockade 1672 fina höjdmeter, snittpulsen blev 138 (71%).

Förutom att det var en fantastiskt fin tur så stukade jag foten rejält med en dryg timme kvar att springa. Det knackade till men svalkade av foten i en fjällbäck och fortsatte springa. Det funkade bra hela vägen till bilen, både uppför och nerför. Tog det dock extra försiktigt utför. Faktum var att det värkte mer förra helgen då jag sprang än idag under passets gång. Såg efteråt att ena fotens ankel såg ut som en halv tennisboll då den svullnat upp. Lindade runt då hårt och åkte hem. Haft ont sen dess till förbannelse men det ordnar väl upp sig får man hoppas.

DRommenskåran

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.