Varit lite tyst o mig på senaste, men jag har tränat på. Har även passat på att träffa på familj och vänner nu när jag kommit hem till Skåne och jag prioritera vila väldigt mycket och har därför inte hunnit skriva något. Har nog varit bra att träffa lite annat folk än skidåkare och/eller skidintresserade.
Träningen hittills har inneburit en del tråkiga incidenter med andra trafikanter, när man har varit ute och tränat. Tyvärr är skåningar sämst att visa hänsyn i trafiken, i alla fall om man jämför som exempelvis hur det har varit i Dalarna, som förvisso inte varit problemfritt alla gånger. Den första incidenten idag hände på morgonpasset som jag körde på tävlingshjul skate. Kände till min stora glädje att åkningen fungerade bra och kunde flyta på bra i den härliga morgonen. Sen tutades häftig och en bil kom farande i en hastighet långt över 70 km/h som är tillåtet på den vägen. Lyckades lyckligtvis hålla mig tillräckligt nära vägkanten och undvika någon slags olycka. Bilen som var en svart Porsche i miljonklassen kom sen farande en gång till och jag hade nästan gladligen dragit en fin repa på bilen med staven. Tycker mitt värde är mer värdefull en Porsche. Detta hände halv åtta på en lördagsmorgon på vägen mellan Bollerup och Hannas, en platt väg med mycket god sikt (se bild nedan). Vägen har jag kört traktor/lastare ett par gånger och då vill jag lova är dem som lamm och ligger bakom och väntar att köra om när dem kan. Önskar att jag kunde köra en 30 ft skördetröska på vägen någon gång och då skulle dem kunna köra om så bäst fan dem ville.
Var sen ute på vägarna igen på kvällen, nu med ännu fler incidenter. Började redan i Tomelilla där en bilist tvunget skulle köra om, trots den skulle svänga av strax efter. Detta händer väldigt ofta och jag tror nog de flesta bilister inte har en aning om att de utsätter cyklister (oftast) för fara. Nästa grej var när en buss tvunget skulle köra om när jag var ute på väg 19. Var ganska otäckt när den susade förbi med endast några få dm från styret. Kan ju lova att det blir turbulens och att den 7 kg tunga cykeln lätt kan bli svårstyrd. Men slapp bli överkörd av bakhjulen denna gången i alla fall. Kort därpå vinkade jag fram en traktor med släpp, gör ju allt för att hjälpa bonden, så den kunde köra om lätt och ligga på i jämn fart, allt för att minska på bränslekostnaden. Regeringen har ju höjt bensinskatten igen. Gick ju lätt att ligga bakom traktorn och man behövde knapp trampa, bara hänga med i suget. Hade desto större problem med bilen bakom som nästan slickade bakhjulen, så onödigt bara. Och tillslut alla husvagnar/husbilar som tydligen har något glas eller nått i fordonet som kan gå sönder om de kör över mittgrenen av vägen, där dem nyligen gjort hål som är varningssignal att man inte kör i filen. Tyvärr händer det ständigt att folk är lata och inte orkar köra över där, vilket resultera att de utsätter cyklister/rullskidåkare för stora risker. Vi är ju också trafikanter. Att jag cyklar (kör inte rullskidor) på väg 19 kan man ju alltid diskutera men man kan ju också diskutera varför alla tilltänkta/planerade cykelvägar på landet fördröjs. Sen går det uppenbarligen lika fort att cykla som att köra traktor, men cykel tar mindre plats och ändå händer detta allt för ofta när man är ute på vägarna. Det har gått bra hittills men det räcker att det inte går bra EN gång. Jag tänker fortsätta att träna på vägarna för att fortsätta satsa som idrottare. Skulle jag sluta, skulle fartdårarna segra men jag tänker inte kapitulera.
Så till träningen, har ju nämnt att jag kört skate och och cyklat idag. Morgonpasset kördes innan frukost och gick på mina skatetävlingshjul jag brukar tävlar på. Åkte till Hannas och vände, en platt runda med bara 4- och 5:ans växel, även nerför men fick ligga i fartställning i Bollerup, då en häst blev skrämd. Det bästa och typ det ända en rullskidåkare, är att inte göra någonting och bara rullar. Börjar man bromsa eller använda stavarna blir det bara värre. Fölen från våras verkade komma ihåg mig och rörde inte en hov. Sen kom fartdåren som tog min glädjen över mitt fram till dess fina träningspass. Kunde ligga på bra annars och jag försökte ligga på i 5:ans växel, fungerade bra men behöver trycka mer med benen. Åkte 22 km och hade en snitthastighet på 25,4 km/h som innebär 2:22 min/km. Kan tyckas snabbt för att ligga på ett normalt A1- pass, men Mo Farah avslutade sista km i VM 5000 meters loppet på 2:19 min/km, det är verkligen snabbt. Vinden var så gott som stilla i början men blåste en aning motvind på vägen tillbaka.
Cyklingen på kvällen kändes annars bra, trots alla problem med trafikanter. Hade tur med vinden som mojnade på slutet och var faktiskt mer eller mindre vindstilla på slutet. Kunde faktiskt ligga och trycka i bocken (styret) och snittade 35 km/h, trots det var vanligt lugnt distanspass på racern. Vet inte var jag ligger på i watt eller kadens, har inte blivit så nördig än på cykel, men det kommer väl. Kadensen var säkert hög, då jag kände av en fot lite och körde därför med högre frekvens, vilket fungerade bra. Rundan jag körde var Tomelilla – Vitaby via väg 19 – Kivik – ST: Olof – Hammenhög och hem. Soligt till halvklart väder men som sagt tur med vinden, som var frisk men som tilltog allt mer under de 82 km man cyklade.
Igår tränade jag två pass med. Stakade ett pass på 3:or, något mer blötare vägar, kyligare och mer vind än idag samt hade en seg kropp. Lyckades ändå snitta 18,7 km/h under de 1,5 timmarna jag var ute i. På kvällen efter första jobbdagen som förövrigt var roligt att vara tillbaka i, blev det ett skidgångpass. Lite ironsikt då jag inte körde ett ända i Falun under två månader jag var där. Men körde lite försiktigt med vanlig stavgång, sidledshopp, sprättande och sen fem stycken älghufs i trökelfart. Gjorde allt lugnt och försökte hitta bra känsla och få det så likt skidåkning som möjligt samt minska skaderisken, då det var längesen jag körde skidgång. Passet genomfördes i ett soligt Fyledalen i Tegelbruksbacken, skrapade ihop 500 höjdmeter.