månadsarkiv: februari 2019

Invigning och löpintervaller

Ursprungsbefolkning av någon typ av indianstam spelade för oss under invigningen.

Ännu en dag i Kanada där det idag blev ett kortare pass med det österrikiska laget, knappt en timme klassiskt. På eftermiddagen körde jag backintervaller på löpband, 3×10 minuter på 15 % lutning på 6 mph som är ungefär 9,6 km/h i snitt. Blev lite knasigt under den andra intervallen där jag var tvungen att justera lutning och hastighet efter varje minut och därför blev det en ojämn intervall. Fick hursomhelst dessa siffror:

  • Snittpuls: 161 (83 %) – Maxpuls: 170 (88 %)
  • Snittpuls: 158 (81 %) – Maxpuls: 172 (89 %) 
  • Snittpuls: 168 (87 %) – Maxpuls: 178 (92 %)

På kvällen var det invigning, väldig fin och väl planerad invigning få jag säga, imorgon drar VM igång men utan deltagande från Österrike och inte heller för Sverige.

Väckt igång kroppen på VM- banorna

Resan hit till Prince George som ligger i British Colombia (samma provinse som Vancouver) gick bra, lite försenad flyg sista flyget från Vancouver till Prince George som ledde vidare att vallalådorna inte kom med men de dök upp idag på kvällen så nu är allt frid och fröjd.

Vi delar vallabod med mongolerna så fick låna lite utrustning där som gjorde att vi kunde ge oss ut på ett kortare pass, mest för att kicka igång kroppen och testa banorna, för vår del är det inte tävling förrän på söndag så finns lite tid att förberedda oss här ute i ödemarken. I Prince George bor det drygt 70 000 dock men annars är det glest här och skulle få Norrlands inland att vara tätbefolkat. Nio timmar tidsomställning har man genomlidit men som många gånger förr så har tidsomställningen för min del gått väldig bra och det kan dels beror på att jag inte sov något på resan hit och var uppe i styva 31 timmar i sträck. Kan meddela att jag sov mycket bra i natt. 

Till dagens pass så blev det en kortare runda som sagt, där jag bl.a. själv körde fyra varv på 2,5:an, en mycket fin slinga och förhållandena var rena drömmen. Tryckte också på lite här och där på skejtlaggen för känna på det lite. Är bra stämning både i spår och i övrigt, men få verkligen säga att canadensarna är väldig trevligare och mycket glada att vi är här och deltar i VM. Den stränga kylan verka hålla sig borta något nu också vilket är bra då det åtminstone går att tävla, var -22 i natt och på morgonen men när vi väl åkte under dagen så var det nog inte mer än -10, lägg då till sol så det blev ganska varmt att åka. 

Annars fick jag en trevlig alla hjärtan dag present av min Therese som skickat hjärtchoklad, de är visserligen slut nu redan men det var något överraskande som hon packade ner i väskan. Första alla hjärtans dag som par så är jag på andra sidan jorden, som det kan bli. 

Team Leder Andersson.


Under sista varvet körde jag, guide Florian och hans pappa Rupert, oklart dock vilken roll Rupert har här men jag ska försöka lära honom hur det går till då han åker till Sapporo som är nästa tävling själv som ledare.

Drar till Kanada

Senast jag var i kanada var december 2017, då VC och i Canmore. Foto: Petra Holmbom

Sitter på planerat väg till Vancouver nu, flyger från London Heathrow och om allt går enligt plan så är vi i VM- staden Prince George om sådär 12-14 timmar.

Berg- och dalbana

Obs, ej mina skidor, åker på Salomon ju.

Senaste dygnet har varit minst sagt ganska tufft för undertecknad. Började med att ha telefonmöte kl:18 sen årsmöte i Aspås och sen vidare till Östersund för träning med Carina, skejt 1,5 timmar och var hemma strax efter kl: 22. Uppstigning kl: 7 och valla skidor inför morgondagens resa till Kanada. Sen blev det regionfullmäktige då jag sent igår blev blixtinkallad till dagens fullmäktige, något som jag lite då och då få räkna med då jag är andra ersättare. Väl på dagens fullmäktige så fick jag upp i talarstolen (heter det ens så?) inte mindre än tre gånger, inget som jag trodde ett dygn innan men så kan det bli, hursomhelst spännande och lärorikt.

Sedan fortsatte dagen med middag hos Carina innan jag och Therese åkte till skidstadion och åkte en sväng klassiskt. Jag la in några korta intervaller på mellan 40 sek – 2:20 min. Bra tryck men blev snabbt trött, vet inte hur jag ska dra slutsatsen men ett kort och nyttigt pass blev det och drev bra puls där jag skrämde eländet till hjärta till 182 (95 %).

60 minuter tröskel


Idag så var det vackert väder här i Östersund, sol och minus fem med inslag av lite blåst, lägg då till att dagens förhållanden var rena drömmen att åka på, precis så som man vill att det var. Har inte kört långa intervaller på närmare ett halvår och det märktes en aning på slutet av draget. Jag körde fem varv på de mer kuperade banorna man kan åka på stadion så samlade på många fina höjdmetrar. Av dessa varv fick jag gå över gränsen någon gång under de två sista varven och började bli lite mör men höll jämna varv under samtliga fem varv så det var bra disponerat vilket man nästan kan kräva när man ”bara” ligger på tröskelintensitet. Fick hursomhelst följande stabila och fina siffrorna:

  • Tid: 1:00:54 h
  • Distans: 20,69 km
  • Snittfart: 20,4 km/h
  • Snittpuls: 165 (86 %)
  • Maxpuls: 177 (92 %)
  • Höjdmeter: 685 m



Få också påminna om att det går att buda hem en signerad mössa av Oskar Kardin på Tradera, vem vill inte ha det nu när han gör succé i långloppsvärldscupen. Alla pengar går dessutom till stöd och forskning om ALS. När man ändå gör reklam så kan jag också meddela att jag tycker ni ska gå in och göra en marknadsundersökning där jag och Nikes.com är intresserade att göra träningsläger framöver i länet.

En bild från Bruksvallspremiären 2015. Foto: Skidzonen

Vinterns längsta pass

Gammal bild från hösten 2016, likadant kläd idag som då. Min Iphone vill gärna dö i kylan och därför blir det sällan några bilder från träningspassen såhär års. 

Idag lyckades man nästan få till en full hand, d.v.s. fem timmars träning och allt detta på snö. Eftersom Johan skulle åka hem idag så passade vi på att få till ett gemensamt lång pass på tre timmar. Tanken var klassiskt men dagens fästvalla fungerade inte då det var varmare än planerat (+1 på stadion), så jag stakade de 40,9 kilometerna och 490 höjdmeterna. Ganska flackt alltså men nyttigt för mig att få staka lite och även köra lite längre, har annars knappt kört några pass över två timmar hittills i vinter. 122 (63 %) landade snittpulsen på, lagom det tycker jag när man kör ett pass på tre timmar. 

På kvällen var jag ute igen men annan som sällskap, det blev klassiskt med Carina. Det hade frusit på lite så gick lite lättare att åka på kvällen än på förmiddagen. Nästan 19 kilometer på 1:40 timmar blev det och en snittpuls på 104 (55 %) och närmare sex mil längdskidåkning denna söndag som få väl sammanfattas som en bra avslutning på veckan. 

Invigning Litsbacken + skidor på tvären

”Äntligen” hade man skrivit i backen (synd dock dåligt på bilden).

Inledde denna lördag med att åka till Lit tillsammans med sambon och vara på invigningen av Litsbacken som glädjande har öppnat igen. Som ledamot i Kultur och fritidsnämnden så var det givet att få vara med på återöppnandet igen och kul att så många var och åkte i backen. Själv så nöjer jag mig att åka på längden och det var elva år sedan jag åkte alpint senast. 

Väl tillbaka till Östersund så åkte jag till skidstadion och anslöt till min bror som hade åkte bra länge innan jag kom. Vi åkte skejt och på 48 minuter blev det 11,6 kilometer och en snittpuls på 119 (61 %), lagom första pass för dagen. På kvällen lämnade jag av min bror på skidstadion och hämtade sedan Carina innan vi körde ett lugnt pass klassiskt med tio inlagda impulser. Vi var ute i 1:45 timmar och 18,4 kilometer i nysnön, 107 (55 %) i snittpuls. På stadion denna kväll var det 2x bröderna Andersson, två av världens bästa synskadade skidåkare och en som blivit två i Vasaloppet några gånger, så många fler var det inte. Lämnade sen Carina och hämtade upp sambon i stan och sen hämtade storebror på stadion och sen hem, kände mi som en förälder som curlade idag.

Fin tur på skejt + test av skidor

Bångman fundera över att han behöver en tjej för ett mer strukturerat liv.

Började denna fredag med en trevlig skejttur med Mattias Bångman där vi bla diskuterade världsproblem och affärsidéer med mera. Det blev drygt två timmas bensärande över 27 kilometer och 400 höjdmeter. Snittpuls på låga 110 (58 %) men det kan dels beror på de senaste nätternas begränsade med sömn och intensiva fullspäckade dagar. 

På eftermiddagen så anlände min bror till Östersund så det passade bra att testa lite olika skidor då vi är väldig lika och framförallt väger lila mycket vilket ofta är en fördel. Vi testade fem olika par, först glid och sen fäste.

KF

Idag var det kommunfullmäktige i Östersund, börjar komma in i det alltmer och det är både spännande och roligt samtidigt. Efter en heldag sittande så blev det en lugn tur klassiskt med Carina. Det råder fina förhållanden för längdskidåkning och var en fröjd att åka klassiskt idag och med en snittpuls på 102 (54 %) så kunde man verkligen njuta än att känna sig trött och andfådd. 

Fin vinterdag

Fin vy från Feösön över fjällen, dock en bild från förra året.

Lång intensiv dag för mig idag, som annars har varit en fin kall vinterdag, synd bara att man tillbringande den mesta av tiden inomhus idag. Hade utbildning med Social- och arbetsmarknadsnämnden vilket var väldig givande. Efter denna heldag på Frösö Park så rullade jag in i stan och hade Alliansmöte inför kommunfullmäktige imorgon, hann sen med lite av CUF:s styrelsemöte innan jag i rask takt fick träna tillsammans med Carina. Eftersom vi åker till Kanada och VM nästa om en vecka så har vi eller snarare hon ändrat på dygnet så nu tränar vi kvällar fram tills vi åker. Idag passade det bra och vi åkte i 1:45 timmar skejt men givetvis var det någon som åkte ”VM” och skulle om just där det inte var plats, gick bra och så men det är väl typiskt att det ska hända kl: 21 på kvällen när det är typ max fem som åker i ett upplyst spårsystem på flera kilometrar. Avlutade sedan denna dag med ett kort telefonmöte och tror jag kommer somna tämligen ovaggad ikväll.