månadsarkiv: oktober 2018

Ett maraton för ALS

Jag, Johanna och Danny samt deras son Neo efter målgången.

Vårt lagnamn under gårdagens Växjömaraton var ALS stoppar inte oss, och det gjorde det inte heller då vi efter lite materialstrul klockades av på 5:43 timmar. Jag kände själv att en livsviktig tävling fick en annan innebörd. Man har själv tävlat i flera år på olika tävlingar från gräsrotsnivå till stora evenemang som Paralympics men aldrig har gårdagens tävling varit en livsviktig tävling och vill samtligt tacka för all support och att gårdagen blev till verklighet.

Allt började med att jag såg Danny var med i Malou efter tio förra hösten och Danny hade en önskan att kunna genomföra ett maraton, det var då jag hörde av mig och sa att vi skulle springa ett maratonlopp tillsammans. Vi har sprungit mycket tillsammans förut, speciellt under de åren (2010-2013) vi pluggade till Landskapsingenjör i Alnarp. Sist vi sprang vill jag minnas var för fyra år sedan i just Växjö och delar av banan vi sprang igår sprang vi även den gången för fyra år sedan. I våras var jag och hälsade på Danny tillsammans med hans familj i Växjö och vi planerade att springa Växjömaraton ett halvår senare och så blev det. 

Efter fått en del instruktioner att få vara med så fick vi som skulle springa med Danny att vara med i motionsklassen, jag och Danny skulle genomföra hela maratondistans på drygt 42 kilometer. Även Johanna och Pierre (vars efternamn jag inte vet) sprang med en del och trots de aldrig sprungit så långt i sina liv så spräckte de sina respektive rekord i att springa långt, stort i sig. Även Dannys sambo Johanna Strandberg var och cyklade med oss under hela loppet. För min egna del så kändes det en aning speciellt att tävla då det inte handlade om att prestera på topp och plåga sig till en så bra placering eller tid som möjligt, skönt på ett sätt då min löpning senaste månaden varit i mitt mått skrämmande bedrövlig, fast jag få erkänna att jag var sugen på att springa på från och till och speciellt när de som började varvar oss kom ikapp och förbi oss. Eftersom det blev en del kisspauser i skogen för min del så fick jag sprinta på ett par gånger och hade som snabbast ett tempo på 3:30 min/km, ungefär vad gårdagens vinnare hade i snitt under hela maratonloppet. 

Redan från start så tog vi jumboplatsen och fick fixa till Dannys nummerlapp, sen klä på honom lite mer, blir kallt när man bara sitter ner så länge utomhus som han fick göra igår. Jag själv valde att springa i korta löparshorts, en väldig tunn underställströja och en ALS t-shirt, var lite kallt för min del i början men det fungerade över hela distansen väl. Efter lite stopp så passerade vi 1:27 timmar efter två av åtta varv runt Växjösjön som nog få anses som en av landets flackaste maratonlopp, jag hade 40 höjdmeter totalt enligt min klocka. Pierre gav upp då och vi andra fortsatte ett varv till innan Johanna vilade ett varv innan hon fullföljde det 5:e varvet och fick totalt ihop fyra varv och ett halvmaraton, imponerande då hon endast sprungit åtta kilometer som längst tidigare. För min egen del kändes det lite i vaderna men blev lång vila då Dannys permobil skulle laddas för att kunna fortsätta distansen ut, här passade jag även på att äta en tunnbrödsrulle och drack Coca cola, första energin efter tre timmars löpning. Vi fortsatte sedan men fick in i depån igen efter bara ett varv, vi fick byta permobilens batterier, ett depåstopp som varade längre ett Formel-1 depåstopp minst sagt. Vi fick ihop det hela och tiden började bli knappt för att hinna att genomföra innan maxgränsen på sex timmar. De två sista varven gick klockrent, Danny maxade sin permobil som går 10 km/h som fortast och bara rullade på över samtliga farthinder det fanns för honom lite här och där. Tog drygt en timme de sista två varven och vi hann även passera två äldre män på spurtvarvet och kom i mål där hela dagens team stod och väntade känslosamt på oss. En fantastiskt upplevelse. 

Under hela loppet var jag oväntad pigg hela tiden, hade inte en enda energidipp, även om jag troligtvis drabbades av vätskebrist på slutet då pulsen var närmare 20 slag högre då men det berodde delvis att det gick fortare också. Måste bli bättre på dricka tidigt även det var lugn intensitet för min del, jag drack sportdryck, Coca cola, åt en tunnbrödsrulle och ett wienerbröd under loppet men kände mig trots allt inte hungrig. Till skor valde jag att springa i mina tunna Haglöfs L.M.I. low, har egentligen inga andra löparskor för asfalt än dem och var lite orolig att jag kunde springa så länge i dem men det gick fint, var egentligen bara sista kilometerna jag kände mig lite mör i benen och hade inte lika lätt löpsteg då än tidigare. Enligt Strava så var vi ute i 4:36 timmar i effektiv rörelse så drygt en timme stod vi still av olika anledningar, detta resulterade i en snittpuls på 118 (61 %). Det här var mitt 3:e maraton någonsin, mitt första var Sala Silvermaraton 2010 där jag väggade efter halva loppet och det var en ren skräck sista halvan och efteråt bra länge. När jag hade hjärtproblem hösten 2016 så gick jag ett maraton på 5:45 timmar på fastande mage den gången om jag minns rätt, ganska precis två år sedan jag gjorde det.  

Få tacka alla som varit med och stöttat i detta projekt, allt från släkt och vänner till alla som hejade längs med banan, träffade bl.a. gamla bekanta, någon som följer min blogg men det kanske häftigaste var när en äldre man rullade in med sin rullator när vi skulle byta batterier och cashade bokstavligt talat sitt bidrag till Danny och ALS forskningen, en fin händelse som man tar med sig. Var även häftigt att följa loppet längre bak i fältet, följa veteranerna och de vanliga motionärerna som kämpade sig igenom maratonloppet. Även tacksam att arrangörerna gjorde att vi kunde genomföra detta och det var mest logiska att välja just Växjömaraton då Danny bor och kommer ifrån Växjö. Vad som kan tänkas hända framöver vet jag inte men ska försöka auktionera ut lite saker och ting närmsta tiden och jag hoppas på att fler vill ge bidrag för att stödja ALS och dess forskning. 

Bilder


Snabbvisit i Skåne

på inspektion tillsammans med Raj,alla skinkorna var på sitt sommarbete.

Är återigen nere i Skåne några dagar, huvudsyftet är att springa Växjömaraton imorgon med Danny Fransson för att samla in pengar till ALS, detta för att stötta forskning till denna sjukdom där det inte finns något botemedel än. Detta gör vi för att Danny själv har ALS och att han har en dröm om att genomföra ett maraton, vilket vi ska imorgon. Starten går kl:11 och tanken är att jag ska försöka livesända på Facebook någon/några gånger under dagen. Vi kommer hålla ett tempo på 6 min/km- tempo och räknar med att vi ta oss igenom på omkring 4,5 timmar, blir långpass för mina ovana löparben, åtminstone kommer distansen ta ut sin rätt skulle jag tro. Vill även passa på redan nu tacka de som på något sätt hjälpt till på något sätt, bl.a. Wilja Labs som skänker en löparryggsäck till högsterbjudande och ett antal olika skidåkare med signerade plagg m.m. Detta kommer att auktioneras ut och förhoppningsvis senast nästa vecka, håll utsikt. Vill man redan nu bidra så finns all information från fliken ALS stoppar inte oss på min hemsidan, in där och lägg ert bidrag, för den kan göra skillnad. 

Jag har varit lite sparsam med träning senaste två dagarna för att kunna genomföra morgondagens maraton. Kort jogg igår och idag blev ett kort stakpass över 17 kilometer på 4:or. Jag körde lugnt med stakade tre drag i A2, första från Bollerup till skylten till Bångbacka i Gärarp, andra draget från Tostrup till Svenstorp, tredje och sista draget uppför hela backen från Kulladal upp till Övraby mölla. Det kändes bra tycker jag och höll ungefär 21 km/h på platten under dragen, hade 19 km/h i snittfart totalt och 144 /74 %) i snittpuls och stakade uppför 90 höjdmeter. Vindförhållandena var magiska denna sena eftermiddag, svag medvind första kilometerna sedan var det vindstilla, inte vanligt det här nere inte. 

Danny Fransson, Johanna Strandberg och deras son Neo. Foto: memoriesbyjulia

Kommunfullmäktige

Som förtroende vald så gjorde jag idag mitt allra första kommunfullmäktige någonsin, väldig spännande, lärorikt, roligt o.s.v. och tror det kan bli bra det här de kommande fyra åren, även om man kände sig som en kalv på grönbete idag. För att ladda upp för denna händelse så blev det en morgonjogg på 4,3 kilometer på nästan 21 minuter, lagom det för att bara komma igång med dagen. Snittpulsen landade på 133 (69 %). 

Dubbla pass + stöd ALS- forskning

Har fortsatt lite svårt att komma upp i träningsmängd som gjort att jag valt att träna så pass mycket så kroppen inte kan klara av, tycker jag fixar det bra och på nästan alla pass så har jag energi att genomföra dem bra och driver bra puls och är inte alls sliten, däremot som jag nämnde igår så är löpkonditionen sämre nu än tidigare i år men rullskidåkningen börja kännas allt bättre. 

Idag var det dock sent att genomföra första, kan beror på det var tidigt och innan frukost, bruka kunna kännas så. Hade dock sällskap av Therese och vi la även in löpskolning och var ute i 36 minuter, bra start på dagen. På eftermiddagen blev det en tur runt Brunfloviken med samma sällskap. Två timmar och 38 kilometer på mina Eplex 3:or indikera en snitthastighet på 19 km/h och en snittpuls på 137 (71), en snittpuls som nästan var slaviskt jämn hela vägen vilket indikera en kropp som inte saknade energi under hela passet trots jag endast drack vatten, som jag brukar när jag tränar A1- pass.

På lördag ska jag till Växjö och springa maraton tillsammans med min vän Danny Fransson som har drabbats av ALS. Danny och jag gick pluggade till landskapsingenjörsprogrammet på Alnarp mellan 2010-2013 och vi sprang ofta om vi inte var skadade eller sjuka vilket tyvärr hände allt för ofta på den tiden. Tyvärr har Danny drabbats av denna obotliga sjukdom och eftersom Danny har en önskan att springa ett maraton så har jag självklart erbjudit mig att vi ska göra det tillsammans, jag springande och han i sin permobil. Tanken och förhoppningen är att vi ska samla in pengar för forskning kring ALS, mer kan läsas den fliken jag lagt upp på min hemsida, där kan man läsa hur man kan hjälpa till och stödja denna viktiga kamp. 

3xLillsjön tröskel med kass känsla

Från ett pass tidigare i höst.

Vissa pass bli bra och vissa blir dåliga, idag blev dagens huvudpass dåligt på så sätt att jag sprang förjävlig dåligt rent ut sagt, däremot var passet bra i den synpunkten att jag höll i den intensiteten som var tänkt, d.v.s. tröskel. Tanken var att springa 2×5 km men det blev tre varv (7,7 km) runt Lillsjön då det kändes tungt och långsamt men inga känningar i några vader utan allmänt långsam var jag. Siffror:

  • Tid: 30:08 min
  • Distans: 7,7 km
  • Snittfart: 3:54 min/km
  • Snittpuls: 170 (88 %)
  • Maxpuls: 176 (91 %)
  • Höjdmeter: 30 m

Bra puls idag, min tröskelpuls ligger mellan 167-174 (87-90 %) så det skötte jag mig bra, men eftersom jag hade 36 minuter på milen (för två månader sedan) och en snittpuls lägre idag (då 166 (86 %) så var dagens insats inte mycket att hänga upp i julgranen, hade faktiskt högre snittpuls idag än då, fast tempot var 18 sekunder långsammare per kilometer, grotesk stor skillnad. Då var det visserligen på bana men idag var det lättsprunget och inte många höjdmeter direkt och det var på samma ställe jag sprang snabbare A2- intervaller två dagar innan Lidingöloppet för snart tre veckor sedan. 

Tur då att rullskidåkningen känns bättre, bra det då skidsäsongen drar igång snart och löpsäsongen egentligen är slut. Blev en dryg timme på 3:or klassiskt på rullskidbanan, snittfarten blev 18 km/h och snittpulsen 131 (68 %) och 300 höjdmeter denna fina höstdag.

Bilder norra delen av Österlen

Var nästan en heldag i norra delen av Österlen för några dagar sedan i finvädret, här kommer några bilder från den dagen. 

Den klassiska äggakagan från Brösarp.
Härlig vy från Stenshuvud, som är en av tre nationalparker i Skåne.
Jag och Therese på stranden vid Stenshuvud.
Äppletavlan i Kivik.
Uppvärmning innan intervallerna.
Första intervallen mellan Ravlunda och Vitaby 

Det rullar på

Den enda backen på Militärvägen, säkert två höjdmeter !

Ytterligare en dag på rullskidlägret i Ystad, lika glada deltagare och lika glatt väder som igår, det liksom rullar på och jag har stått på mina 4:or i över tio timmar dessa två dagar, dock inte alltför många kilometer som man har åkt. Fartfylld dag annars med lunch hos storasyster med familj, handboll mellan Ystad IF – IFK Skövde sent på eftermiddagen med Rickard Persson, blev vinst över serieledarna. Sedan vidare till Kronoskogen där jag sprang med Japp, Oskar Henriksson och Jerry Persson. Trevligt med sällskap i skymningen, extra kul att träffa Jerry med som man knappt gjort sen högstadietiden men nu har börjat springa en del igen. Det blev 50 minuter långt pass som tog 9,1 kilometer i böljande och varierande terräng, snittpuls på 122 (63 %).

Rullskidläger och föreläsning

Jag har inte hållt i många föreläsningar men fann den här bilden då jag föreläste i Lomma för nästan fyra år sedan. Foto: Elin Vesterskov

Idag imorgon är det rullskidläger i Ystad som IF Ski Team Skåne och Andrarums IF arrangörerna och jag är hjälptränare vilket är riktigt roligt och extra roligt att det är min skidklubb och löparklubb som håller i det. Kul att lära ut och inspirera, oavsett om det är ung eller gammal. På kvällen fick jag hålla föreläsning om mitt skidåkande som skåning. 

Träning har man hunnit med också idag, fyra timmar tränarled träning där det blev ganska lugnt men lite tempo emellanåt och framförallt kul att spela ”doppboll” med de yngre. Jag åkte sedan hem till föräldragården efter dagens lektioner och detta tog knappt en timme på 4:or, närmare 16 kilometer på mestadels knackig asfalt. 21 fallmeter och 60 höjdmeter blev det och snittpulsen landade på 136 (70 %). 

Bild från tidigare i veckan. Foto: Therese Hansson

Träning i barüber på Österlen

  • Tid: 19:39 min – Distans: 5,47 km – Snittfart: 16,6 km/h – Snittpuls: 169 (88 %) – Maxpuls: 175 (91 %) – Höjdmeter: 125 m
  • Tid: 7:01 min – Distans: 1,87 km – Snittfart: 15,7 km/h – Snittpuls: 173 (90 %) – Maxpuls: 184 (95 %) – Höjdmeter: 66 m
  • Tid: 3:41 min – Distans: 0,88 km – Snittfart: 14,7 km/h – Snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 180 (93 %) – Höjdmeter: 48 m
  • Tid: 3:34 min – Distans: 088 km – Snittfart: 14,8 km/h – snittpuls: 172 (89 %) – Maxpuls: 183 (95 %) – Höjdmeter: 48 m

Gårdagens intervaller kändes bra, hade fint tryck och hade lätt att komma upp i puls vilket är vanligt förekommande för min del då jag hade vilodag dagen innan. Var svettigt värre då jag hade mestadels medvind förutom första intervallen som var tröskel från Ravlunda upp till mellan Grevlunda och Attusa. Den andre intervallen gick från Grevlunda upp till halvvägs till Attusa och sista två egentligen bara backen upp från Grevlunda tills det flackade ut, styv lutning med nästan bara diagonal, vilket man inte är bortskämd med direkt i Skåne. Siffror från min Suunto syns ovan. Åkte förövrigt på 4:or.

Idag har det blivit en timme drygt A1 på 4:orna, 18,1 km/h snitt blev det runt rundan Övraby – Bollerup – Gärarp – Svenstorp – Övraby, har inte åkt förbi Gärarp på flera år tror jag då det har varit oljegrus där ett tag, dock fint att åka där nuförtiden.

Om en bild kan symbolisera vad/vem jag är politiskt så är det denna.