Gällivarepremiären 15 km klassiskt

Foto: Linda Andersson

Då är premiären gjort på de där klassiska skidorna med, trodde inte det gick åka sämre än igår men det gick faktiskt hur bra som helst att åka sämre än igår. Jag var 8:48 minuter efter vinnaren som så klart var en ryss, det är väldig mycket efter för att vara en sträcka som mätte knappt 14 kilometer och där föret var bra och det var lättvallat, VR 45 hade man som fäste idag. I ärlighetens namn var nog det sämsta traditionella loppet sen jag gjorde min debut i SM- veckan i Umeå 2014, trist men sant.

Dagens resultat

På uppvärmningen kändes kroppen helt okej, helt normal puls och körde en del fartökningar för att väcka kroppen, 40 minuter åkning hann jag med och tycker det var alldeles lagom att ha i tid som uppvärmning. Jag gick ut tidigt idag med och jag tyckte kroppen svarade bra när jag stakade ut från stadion och det dröjde inte länge innan jag kom ikapp och förbi Ik Sterns Andreas Viker, faktum var att dagens öppning till första mellantiden var av de snabbare jag gjort men det säger kanske inte så mycket då jag är extremt slö från start. Kändes redan efter första mellantiden att jag inte orkade trycka på utan bara blev trött fast pulsen var riktigt låg, andningen kändes desto högre och det var så som att jag andades genom ett sugrör. Ungefär så var det under resterande delen av loppet, åkte ändå tydligen bra rent tekniskt och hade fart över krönen och även idag får jag tacka Swix för att de lyckades mycket bra med mina skidor, hade inga problem att ligga bakom utför och komma in i suget både innan och efter diverse olika svängar. Trots jag inte kände den där mjölksyran så var jag dålig utför i vissa svängar, jag orkade liksom inte trycka i svängarna vilket resulterade i två onödiga fall.

Siffror från loppet enligt klockan:

  • Tid: 46:02 min
  • Distans: 13,77 km
  • Snittfart: 17,9 km/h
  • Maxfart: 49 km/h
  • Snittpuls: 162 (84 %)
  • Maxpuls: 170 (88 %)
  • Höjdmeter: 474 m

Som man ser hade jag riktigt låg puls, har ingen bra förklaring om varför jag hade det men det jag vet är att jag denna dag inte kunde åka snabbare. Inte riktigt det kvittot man ville ha men samtidigt fick jag väldigt bra stöd av både aktiva, publik och ledare att premiären nu är gjord och att det är bara att träna vidare, en skidåkare ska ju inte vara i form i november, om du inte är en skidåkare från Norge eller Ryssland d.v.s. Det jag behöver göra är att träna intervaller i den farten (och lite till) jag vill åka i ett 15 kilometers lopp t.ex. så jag hoppas det kan bli några tuffa intervallpass med några snabbare killar när jag kommer tillbaka till Östersund, är nog det som saknas.

Det enda vackra i denna bilden är (förutom förhållandena) min nya tävlingsdräkt. 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *