Ytterligare en dag där man har tränat en hel del, först korta skejtintervaller med Carina på förmiddagen, det råder fina förhållanden på stadion fortfarande och man är glad så länge det är det. Dessutom var det nypistad, man kan inte klaga. 

På eftermiddagen kunde jag inte heller klaga, jag och Therese tog bilen till Torråsen och där åkte vi runt 5:an. Det blev fyra varv för mig och 19 kilometer som tog precis strax över timmen, snittpulsen blev 123 (63 %), vilket visar att föret var snabbt, ibland riktigt snabbt men det fanns lite partier här och där det var ganska mjukt och segt, men de var få. 

Efter denna staktur så tog jag på mig löparskorna och sprang hemåt, ungefär 100 mer fallmeter än höjdmeter men genom skogen är det fortfarande en hel del snö och is på vägarna så mina Hoka Clifton fungerade inget vidare på det isiga underlaget men annars super i övrigt. Dessvärre blev skorna ordentligt skitiga, de se knappast nya ut längre. Kan väl tillägga att övrig utrustning (kläder) också blev ordentligt skitiga, bara att vänja sig fram till nästa vinter. Från E14 och hem så ökade jag något och körde lite GT, alltså gubbtempo, inte Gin och Tonic. Då har man rätt ut det.  Jag passerade fem kilometer på 21:30 men efter det så ökade jag och noterade 8,3 kilometer och 33 minuter efter lite skarv på slutet, allt för kunna klara sub 4 min/km. Ska tilläggas att det var ungefär 50 mer fallmeter än höjdmeter sista 3,3 kilometerna. Snabbaste kilometersplit blev 3:28 minuter. Nöjd så en långfredag som denna. 

Det är nog ingen som har missat nyheten att Stina Nilsson, som är en av Sveriges mest lovande längdskidåkare, har bytt sport. I mars tillkännagav hon att hon skulle göra en Magdalena Forsberg, det vill säga att hon skulle byta till skidskytte. Den här nyheten har mötts med lite blandade reaktioner. Några tycker att det är roligt, medan andra tycker att det är konstigt att en så bra längdskidåkare helt plötsligt byter sport. Men varför inte?
Vad är det egentligen som säger att en idrottsman måste hålla sig till en sport hela karriären? Det viktiga är väl att utövaren tycker att sporten är rolig. Stina Nilsson är samtidigt långt ifrån ensam med sitt byte. Det finns många andra idrottsmän som har bytt sporter, och som faktiskt började med en annan sport än den de blev kända inom. 

Från fotboll till ishockey till bandy

Bara för att en idrottsman har lyckats uppnå kultstatus inom en sport betyder det inte att hen föddes in i den. Det här är tvillingarna Henrik och Daniel Sedin ett bevis på. De två hockeyspelarna är synonyma med det kanadensiska laget Vancouver Canucks, men det var inte ishockey som lockade bröderna Sedin från början. De var dedikerade fotbollsspelare innan de valde att satsa på hockeyn. Enligt de bettingtips ishockey som bet365 rapporterar om, brukar Sedinbrödernas kanadensiska lag vara med i kampen om topplaceringarna i den västra NHL-konferensen. Klubben har däremot aldrig vunnit en Stanley Cup-final och det är istället lag som Tampa Bay och St. Louis som brukar vara favoriter inför slutspelen. 

En annan ishockeyspelare som har haft ögonen för två sporter är Angelica Östlund. Hon är mest förknippad som lagkapten och center i SDHL-laget Brynäs. Totalt spelade hon 14 säsonger för klubben innan hon lade av 2018. Nu spelar hon enligt SVT som forward i bandylaget Skutskär. När hon slutade med hockeyn hade hon inga planer på att spela professionellt igen, men chansen kom och hon hittade en ny sport att brinna för. 

Det finns ytterligare exempel på idrottsmän som har bytt sporter, mer eller mindre framgångsrikt. Basketspelaren Michael Jordan bytte faktiskt till baseboll under en kort tid på 90-talet. Tennisspelaren Ashleigh Barty, som vann Franska Öppna 2019, pausade sin tenniskarriär i några år för att satsa på cricket. Fotbollsmålvakten Fabien Barthez, som har vunnit EM, VM och Champions League, blev en framgångsrik bilförare som har tävlat i Le Mans 24. 

Stinna Nilsson väg till landslaget

Att Stina Nilsson byter sport är därför inget ramaskri. Det viktiga är att hon är nöjd med sitt beslut och än så länge säger hon sig älska sin nya sport. Hon har redan fått en utvecklingsplats i landslaget, vilket har fått några utländska landslag att lyfta på ögonbrynen enligt Expressen. Inom svenska skidkretsar är det däremot inte konstigt. Hon har både individuella medaljer och stafettmedaljer från OS och VM, så vi vet att hon kan åka skidor. Kan hon bara kombinera åkningen med skyttet är hon värd en utvecklingsplats. 

Att professionella idrottare kan byta mellan sporter är inget konstigt. Det visar att de, precis som vi andra, faktiskt kan vara intresserade av flera sporter samtidigt.

Har idag med tränat en hel del, närmare fyra timmar på skidorna, jag började med att ledsaga på förmiddagen i 1:50 timmar, klassiskt på skinskidor runt omkring på skidstadion.

På eftermiddagen åkte jag en tur igen, denna gång själv och mestadels på naturspåren. Håller prognosen nu så väntas det kallgrader på nätterna i ett par dagar så går säkert att åka ett tag till på Torråsen, värre är det att ta sig fram och tillbaka men att bara åka runt 5:an på Torråsen så kan man nog åka ganska länge. Själv så valde jag åka två varv på 5:an, fint om än lite spårigt. Sista halvtimmen snurrade jag runt på skidstadion, var också väldig låg på energi men eftersom solen var på väg ner så var föret på konstsnö väldig snabbt så tog mig igenom knappt två timmars skejtade och 30,8 kilometer. 117 (61 %) i snittpuls och 532 höjdmeter. 

Slog till denna tisdag med en full hand, d.v.s. fem timmars träning all den tiden på längdskidor. Jag började förmiddagen men att köra ett långt tröskelpass på 80 minuter där jag hade följe med göteborgarna Carl Olander och Andreas Viker i knappt fem minuter, sen hade jag bara 75 minuter kvar att åka själv. Efter en halvtimme var jag ganska less, då hade jag 50 minuter kvar. Även om känslan inte var den bästa så blev det ett bra genomförande, ganska jämt tempo rakt igenom och likaså pulsen även om den var aning låg. Jag tyckte det var lite bökigt att få bra flyt i åkningen även om förhållandena var bra med tanke på senaste dagens mildväder. Siffror från tröskeldraget:

• Tid: 1:19:52 km
• Distans: 26,98 km
• Snittfart: 20,3 km/h
• Snittpuls: 157 (80 %)
• Maxpuls: 166 (86 %)
• Höjdmeter: 852 m

Eftersom det var så roligt att åka skidor på förmiddagen så gav jag mig ut igen på eftermiddagen, denna gång tre timmar klassiskt och kom endast 33 kilometer i sugföret. Det började nämligen snöa precis jag skulle åka och kort in passet så kräksnöade och sen lite lugnare snöfall sista timmen. Detta gjorde att man fick diagonala nerför på mina skinskidor mellan timme ett och två. Sista timmen var okej, då var det fler än jag som var ute och åkte. 116 (60 %) hade jag i  snittpuls men var lite mör sista kvarten. 

Tisdag och ännu en dag med lite måsten men ändå några måsten, annars lugnt. Började med att köra 2×9 minuter skejtintervaller med Carina, ännu en dag med massa plusgrader men regnet övergick till sol så det gillas. Vi var ute i 1,5 timmar och kom 19 kilometer. 

På eftermiddagen så sprang jag en runda på 14,3 kilometer, vilket tog 1:06 timmar, 60 höjdmeter och 136 (70 %) i snittpuls. Sprang mestadels på asfalt men hade cirka en kilometer på snö/is men i övrigt gick det lätt och fint i mina nya Hoka, framförallt har jag inte fått några känningar i vaderna som annars bruka få problem vi på hårdare underlag. Sen tror jag min regelbundna löpning på löpband genom hela vintern har varit förebyggande för få ont när väl man börja springa ute på framförallt hårt underlag. Har genomsnitt sprungit en gång i veckan under vintern, då oftast intervaller. 

Efter löppasset så gick jag till gymmet och körde av detta:

• Enbenspress i maskin, 3×8 @ 207 kg
• Vadpress i maskin, 3×8 @ 307 kg
•  Chins, 3×8 @ 5 kg
• Marklyft, 3×8 @ 90 kg
• Frivändningar, 3×8 @ 40 kg

Inleder denna veckan med att ha vårrea på min hemsida , ni kan alltså fynda lite allt möjligt på min Till salu- sida. Har en hel del grejer som jag behöver få bort, vi bor ganska litet så hoppas någon annan ska ha användning av det som jag har lagt upp på sidan. Kan också och göra reklam om någon som vill ta skidlektion, få ett skräddasytt personligt träningsupplägg. Jag säljer också annonser på min hemsida om någon är intresserad. Behöver dra runt den här skutan, lär ju inte dra in några prispengar så länge det inte blir några tävlingar. Tacksam för all hjälp.

Nu till dagens träning, började med att köra någon annorlunda typ av klassiska intervaller som jag inte riktigt begrepp mig på. Begrepp mig inte på dagens ensamma eftermiddagspass heller då jag åkte o groteskt långsamt före, kändes som man hade sirap under mina skejtskidor. 28 kilometer på 2:25 timmar blev det, vilket innebär att jag fick ihop fyra timmars skidåkning men kom endast 48 kilometer. På eftermiddagen körde jag först till Torråsen och sen Spikbodarna, nog sista passet bort mot Spikbodarna för i år, Torråsen kommer det nog att åka ett tag till men transporten till och från kan bli lite knepig möjligen. Det var elva grader och sol, det gillas men jag gillade inte föret, det gjorde att jag föll olyckligt vid två tillfällen av obegriplig anledning fast ändå inte. 435 höjdmeter mäktade jag med på eftermiddagen och hade 124 (64 %) i snittpuls. 

Blev träning denna söndag, körde först ett skejtpass med Carina i 1,5 timmar och 20 kilometer. På eftermiddagen innan golfträningen så betade jag av ett bra och svettigt gympass. Började med 3×1,5 mage i TRX- band och 3×18 dips och sen blev det vidare:

• Axelpress, 3×6 @ 40 kg
• Djupa knäböj, 3×8 @ 60 kg
• Chins, 3×10
• Marklyft, 3×8 @ 90 kg

Detta fick räcka på gymmet idag, bra pass men var lite lat och ville inte byta så mycket vikter så därför körde jag 3×6 istället för 3×8.

Gårdagens kraftprov tog ut sin rätt och idag var det vilodag på schemat men det blev ändå 13 kilometer lång klassiskt tur i Spikbodarna tillsammans med Therese. Det var riktigt fina förhållanden idag, lite som en bra vinterdag i februari fast nu är det faktiskt fjärde april. Det hade varit kul om man kunde åka på natursnö kommande vecka med, alltför att slippa snurra runt på stadion. Jag har fortsatt tid att kunna träna mycket så för mig få det gärna vara åkbart på naturspåren så länge som möjligt. Å andra sidan vill jag att den ska förvinna också så jag kan börja jobba på golfbanan och börja sätta plant. Man är trots allt aldrig nöjd. 

Dagens kraftdomsprov blev masstart över 30 kilometer, ganska tungt och löst före efter senaste dygnets snöfall, bra förhållanden för undertecknad om än att banan inte var alltför tuff. Även om det bara var testrace så var det nog en av de bättre insatser jag gjort på ett par längdskidor, kanske den bästa rent av.

Efter en ganska kort men relativ hård uppvärmning så var det gas för mig och kanske 25 andra att köra 30 kilometer skejt, både killar och tjejer var med och det var både landslagsåkare i skidskytte och längdskidor som deltog. Som vanligt med andra ord när det råder testrace i den här stan. När väl starten gick så hängde man med ganska enkelt och efter en knapp kilometer så märker jag att sista åkare i klungan är jag, tror vi var ungefär cirka 15 stycken. Jag har en tendens att vara lite väl försiktigt och har en enorm respekt för de som är bättre än mig, men inser också att jag kan hänga med ett tag utan att behöva gå max. Som idag t.ex. då det gick lagom fort men, där jag var för långt bak när väl klungan sprang och i slutet av mastersvarvet så fick jag börja jaga istället. När vi var klara med mastersvarvet fortsatte vi med att köra tre varv runt gröna 9 kilometearen. Fin tidvis slinga den där men inget som passar mig så värst bra egentligen men föret var löst eller snarare man gick lätt igenom den nypistade bädden. Jag valde att åka på ett par som jag inte åkt på en enda gång i vinter men så går ganska bra i dagens förhållanden utan att sjunka ner. Nu har min vikt på strax under 70 kilo en liten fördel i sådana förhållanden med.

Vidare så började jag plocka lite placeringar, ut på första varvet av tre så kom jag ikapp Konrad Myhr och en kort stund senare så gick jag om och åkte ifrån. När jag sedan åkte över E14 så kommer det en lång backe, där kom jag ikapp Oskar Svensson och eftersom det är smalt så var det en god ide att hålla den ryggen. Åkte sedan om och förbi honom i en utförsbacke, kan säga att jag hade klart bättre glid än vad han hade. Annars tyckte jag hade likvärdiga skidor som en del andra men det var några som jag hade klart bättre. Så man få ta en nypa salt med vilka man slår under testrace, hade med högsta sannolikhet sätt annorlunda ut. När jag hade fått en större lucka ner så fortsatte jakten på de framförvarande men jag fastnade med ena skidan i lössnön och vurpade. Det har hänt förr på liknande sätt men kändes onödigt förstås. Jakten avtog lite men inför varvning så fick jag vittring på en trio som jag sedan kom ikapp strax innan vi åkte över bron vid E14. En kille där gick ifrån och jag missade det rycket men åkte så småningom om och distanserade de övriga två. 

Jag var fortsatt pigg och åkte på i mitt egna tempo men ut på sista varvet började jag bli lite mosig, inte konstigt efter jag har åkt sparsamt minst sagt med intervalltid som har varit längre än 30 minuter i totaltid, har vad jag minns bara kört ett pass på skidor som har varit längre än så, då jag körde ett tröskelpass på 60 minuter några veckor innan SM, ett SM som alla vet inte blev av. Brände nog av SM- formen idag, trist att man inte få chansen i en riktigt tävling men så länge jag inte bli sämre ska jag fortsätta hålla på, så än bli ni inte av mig. Sista fem kilometerna var jobbigt likaväl fysiskt som mentalt, började kränga med kroppen och såg ingen varken framåt eller bakåt. Inte konstigt man bli trött när man inte drack något alls, tror ingen gjorde det faktiskt så lika för alla egentligen. Med en knapp kilometer kvar så kom jag ikapp Axel Ekström, han hade än lägre glykolvärden än vad jag hade så fick en liten lucka in i sista backen upp mot mål. Han var desto piggare när han hängde Ustiugov i världscupen i Ulricehamn förra vintern. Men som sagt ska man ta sådana här tillstängliga med en nypa salt. Jag var bl.a. över fyra minuter efter honom när vi körde 15 kilometer testrace klassiskt för några veckor sedan. Jag tror jag hamnade typ mitten då några klev av, om jag räkna rätt så var det sju killar förre mig men även Ebba Andersson. Sjukt imponerad av denna tjej, hon bli knappast sämre när hon få tävla mot killarna och slå dem flesta av oss. Tror jag var omkring nio minuter efter snabbaste man Viktor Brännmark. 

Siffror från testracet:

• Tid: 1:28:59 h
• Distans: 30,16 km
• Snittfart: 20,3 km/h
• Snittpuls: 168 (87 %)
• Maxpuls: 176 (91 %)
• Höjdmeter: 533 m

Ingen jättehög maxpuls men inte heller så hög snittpuls kan man tycka men med min bakgrund tror jag la upp det hela klokt och åkte efter min bästa förmåga så det var bra. Man ser också att banan var ju knappast så kuperad. Det enda bittrar är väl att min egentligen inte fick chansen att prestera på tävlingar i den här säsongen men samtidigt ett bevis att med min träning går bra trots jag träna nära hälften så mycket som många andra gör. Det gäller hitta ett koncept som funkar och det tycker jag att jag lyckas bra med. Vill även passa på att tacka för alla hejarop, för alla som inte åkte var ute och åkte lugnt och hejade. Det kändes som det i alla fall.

Jag hade tänkt att träna en gång till idag men det tog ordentligt det där testracet så jag sket i det och målade garderoberna istället, vilket är utmanande och utmattade i sig.

Torsdag och andra dagen i den här månaden, brukar vara s.k. aprilväder när det är april månad, inget konstigt i sig. I morse var det solsken, någon minus grad, fina snabba spår, ingen vind när jag och Carina körde ett skejtpass i 1,5 timmar. På kvällen så var blåst, kräksnö och tungkört. Jag körde tillsammans med Mattias Bångman, trevligt som vanligt men alldeles för längesedan vi sågs och tränade. Jag åkte på skinskidor och vi gav oss efter 50 minuter, hade då inte ens kommit en mil. 

Annars har jag målat och haft möte med min bank idag. Ska börja pensionsspara via en investeringsfond, man vill ju försöka ha lite pengar när man blir gammal för det orange kuvertet är ingen monter läsning för undertecknad, bli så när man är frilansare, tillsvidarearbetare som man varit under de tio år som jag har varit vuxen, enligt passet i alla fall. Blir nog bra det där. Jag har också målat garderoberna hemma den här veckan, få passa på att lyfta en av mina samarbetspartners Ystad Målarna som har hjälpt och stöttat mig i min idrott.