månadsarkiv: april 2016

Orienterat i Sjöbo

image

Har idag orienterat för första gången på nästan precis tio år, då gick jag på högstadiet och levererade. Idag, tio år senare stod jag med karta och kompass på ett klubbpass med Andrarums IF i Ora utanför Sjöbo. Vi körde något som kallas poängjakt, vilket innebär att man ska samla in så många poäng som möjligt de 40 minuterna vi var ute i skogen. Kom man först till någon kontroll fick man högsta poäng, vilket var 14 till antalet.

Jag var helt lost första tio minuterna, visste inte ens var jag startade ifrån. Tog t.o.m fel fotbollsplaner på kartan, de ligger flera hundrameter ifrån varandra. En riktigt nybörjare tabbe med andra ord. På tal om fotbollsplan så spelade jag en match mot Sjöbo när jag spelade i Svenstorp. Tror vi var omkring 13-14 år och vi var totalt utspelade under hela matchen. Kommer inte ihåg hur länge vi spelade på den tiden, 80 minuter kanske. Jag spelade på innemittfältet och slet som ett djur. Hade kondition redan på den tiden, trots jag var tonåring och lat. Minns att jag var totalt slut efter matchen, inte konstigt när vi blev utspelade. Vi vann förresten matchen med 1-0. Något år senare skaffade jag tjej i Sjöbo, det har inte hänt fler gånger efter det. Nio år sedan sist, eller vad Åsa Romson hade sagt, nio år av olyckor.

Nog med det och tillbaks till vilse i skogen. Började sedan skita i kompassen och sprang enbart efter kartan. Hade bra koll på väderstrecken ändå trots jag inte har sprungit i området förut. Jag har åkt längdskidor på vintern men aldrig sprungit i området, vilket är väldigt märkligt då jag passera där dagligen och att det finns kuperade slingor som jag gillar. Med den dåliga starten jag hade fanns det inte många poäng kvar att hämta. Tog ändå sånär flest, trots jag inte hann med alla kontroller.

Det var ändå kul och jag gillar att springa i skogen. Grymt kuperat området där vi sprang och även hög puls hade man. Hornen växte ut på mig så jag gav en hel del, vilket känns i mina stackars vader. Efter en trevlig fika efteråt sprang jag vidare till de två kontrollerna som jag inte hann med tidigare. Allt blir så mycket lättare när man tar det lugnt. Lufsade runt  som en skogsmulle i cirka en timme denna kväll.

 

 

Fartlek på tävlingsrull

Det här är Mats. Bli som Mats.

Det här är Mats. Bli som Mats.

Höll i dagens klubbpass som skulle gå på tävlingshjul. Det var bara jag och Mats ”flickidolen” Risberg som åkte på tävlingshjul, han klassiskt och jag på skate. Jag valde en runda som har likheter med banan som vi ska åka på söndag har. Dagens runda utgick som vanligt från Vipeholm, på Hardebergaspåret sen vidare till Hardeberga, Dalby, Torna Hällestad och tillbaks via S. Sandby och Hardebergaspåret igen. Det var blåsigt i början av passet men mojnade på slutet. Temperaturen var för första gången på länge tvåsiffrigt men var kallt ändå, trots sol.

Vi körde fartlek, d.v.s. körde lite fartökningar här och där. Blev knappa 15 minuter i hög fart med varierad känsla. Precis som ifjor har jag problem med att ena foten/benet domna av. Det är ett problem som jag vet om men kan inte göra så mycket inför söndagens Landsjön Runt. Otäckt är det när man kör i hög fart. Annars tyckte jag fick in allt bättre känsla, framförallt på slutet. Passade även på att köra lite balansövningar och tyckte det gick fint att trycka på 5:an i lugnt men ändå snabbt tempo. Fast det är en annan sak på tävling och när benen är fulla med mjölksyra. Glömde sätta på klockan vid ett tillfällen men det blev ungefär 4 mil på knappa två timmars åkning.

Detta blev dagens enda pass, nämmde igår att jag skulle hoppa över förmiddagspasset idag, vilket jag gjorde. Tanken var annars att cykla. Men helt still var man inte, var ute och flyttade en nyfödd kalv. Den skulle förflyttas från ena sidan av stallet till andra. Tog den närmsta vägen över grindar och grejer, lite som Toughest skulle jag tro, fast med en kalv då förstås.

25, Litografen och skidgångsintervaller

Ätit tårta vid tre tillfällen idag, det får man om man fyller år oavsett vad dietister säger.

Ätit tårta vid tre tillfällen idag, det får man om man fyller år oavsett vad dietister säger.

Fyller ett kvarts sekel idag, bara att använda namnet sekel gör att man få åldersnoja. Nu är det inte riktigt den känslan jag har, vilket är skönt på sitt sätt. Jaha, vad har man hunnit med fram till denna dag då? Gick ut gymnasiet med toppbetyg (19,1 i snitt), tog en kandidatexamen som 22- åring och tackade samtidigt nä till chefsjobb. Och idag bor jag hemma hos mor och far samt att jag inte jobbar med det jag är utbildat till. Man kanske kan tro att jag har hamnat fel i samhället, men så är inte fallet. Trivs ganska bra med min tillvaro, inte perfekt men bra. Få passa på att tacka för alla dagens gratulationer, det värmer i vårkylan.

Blev väckt tidigt och for sedan iväg till Vinslöv där Litografen håller till. Litografen är ett jättebra tryckeri och en av mina samarbetspartners. Träffade Boris, Anette och Peter och pratade om framtiden. Jag får hjälp med att trycka upp folders som i sin tur gör att jag kan synas mer och marknadsföra mig som skidåkaren Johannes. Ser framemot ett fortsatt samarbete med Litografen.

Sen for jag vidare till jobbet i Lund och efter jobbet vidare till Fyledalen för dagens enda träningspass som blev skidgångsintervaller. Efter lite uppvärmning körde jag tre stycken älghufsintervaller i den mindre branta delen av Tegelbruksbacken. Sen blev det tre intervaller vanlig löpning med stavar i den brantare delen av Tegelbruksbacken. Känslan var väl inget att hurra för, något långsammare än sist. Dessutom gick intervallerna olika fort, orkade helt enkelt inte att hålla ihop det hela. Fick räcka med sex intervaller, sen var vaderna trötta. Få nog skippa förmiddagspasset imorgon, man är ju inte 24 längre.

Data från passet:

  1. 3:22 min – 0,59 km – 164 snittpuls – 175 maxpuls – 56 höjdmeter
  2. 3:31 min – 0,61 km – 169 snittpuls – 178 maxpuls – 55 höjdmeter
  3. 3:26 min – 0,60 km – 172 snittpuls – 181 maxpuls – 57 höjdmeter
  4. 2:26 min – 0,50 km – 170 snittpuls – 184 maxpuls – 53 höjdmeter
  5. 2:32 min – 0,48 km – 168 snittpuls – 183 maxpuls – 52 höjdmeter
  6. 2:22 min – 0,49 km – 170 snittpuls – 184 maxpuls – 52 höjdmeter
Snacka om att känna sig välkommen idag

Snacka om att känna sig välkommen idag

Cykel- och rullskidpremiär

13036386_10153333649706707_142179468_o

Idag börjar det nya träningsåret med både cykel- och rullskidpremiär denna blåsiga kyliga vårdag. Är nästan lika kallt nu som under stora delar av vintern, det är sådär kul kan jag tycka. Vill ha värme nu.

Jag personligen brukar ha en väldig hög puls när jag kör igång med säsongens första cykelpass, brukar ha säsongens högsta snittpuls och säsongens lägsta snittfart när man lufta sina ovana cykelben såhär på våren. Fast idag var det inte riktigt så, det kändes oväntat bra. En teori är all styrketräningen det senaste halvåret som har inneburit tuffare styrkepass med en hel del maxstyrka, något som jag inte riktigt har sysslat med förut. Har ju ungefär samma känsla med löpningen, så det har väl gett resultat. Brukar normalt ha cirka 30-40 slag/min mer på årets första cykelpass än normalt senare in i säsongen. Idag var det bara 15-20 slag/min mer, vilket för mig är en stor skillnad. Cyklade förvisso ett MTB- pass i vintras men då tyckte jag att pulsen var väldig hög. Man är lite väl nördig men jag gilla att gå in på detaljer i min träning.

Dagens cykeltur var planerad så som att undvika så mycket sidvind som det var möjligt. Lyckades ganska väl på den fronten faktiskt. Började med att knalla ut till asfalten, finns en del nackdelar med att bo på landet ibland trots allt. Startade sedan i den för dagen starka friska västliga vinden. Cyklade till Tomelilla via Toarp och fortsatte norrut till Spjutstorp och Onslunda. Sedan rundade man skogarna där vi har äger en bit skog innan man var framme till Smedstorp. Inte mycket lä men något lite här och där. Hade fram till dess bara haft sidvind eller medvind. Snitt på 35 km/h där innan man vände tillbaka hem och hade motvind i så gott som hela vägen. Cyklade från Smedstorp via Östra Ingelstad, Kverrestad, Toarp och hem, ett snitt på 25 km/h på den biten. Hade några träd mellan Kverrestad och Toarp som gav lite lä, annars vidöppen terräng och relativt flackt. Inga direkta backar på dagens runda men ändå var man uppe i 56 km/h och snabbaste kilometern höll jag 50 km/h i snitt. Det är kul när det går fort. annars var snitthastigheten under hela passet 30,8 km/h på de 43,5 kilometerna (85 minuter) och 220 höjdmeter togs. Lagom premiärtur på cykeln.

Blir nog ingen cykeltävling detta år för min del. Förra året blev det inget lopp då jag skadade mig inför fjolårets Stockholm Challange som bestod av cykel, löpning och rullskidor som genomfördes under samma dag. Detta spektakel är inställt i år, vilket är lite trist. Framförallt trist då jag skaffade en riktigt fin cykel förra året, en rejäl investering för att kunna cykla fort på tävlingar. Tanken var god men jag gillar att trampa på den även om jag bara kör träningspass på cykeln. Det jag har är en Fokus Izalco Max 5,0, en fin en.

På eftermiddagen stack jag ut i blåsten igen. Det blåste en jävligare än tidigare på dagen. Denna gång på rullskidor och skate, närmare bestämt på tävlingsrull. Jag ska försöka åka Landsjön runt på söndag. Första rullskidpasset på närmare en månad, och första denna månaden. Jag har nu åkt rullskidor någon gång varje månad de senaste 37 månaderna i sträck nu. Det är i över tre år. Tävlingshjul har jag inte åkt sen sist, d.v.s. DM skate i oktober. Då krockade jag med en bil men vann ändå. Idag krockade jag inte men det fanns en del idioter där på vägarna och jag var faktiskt rädd som jag brukar kunna vara när jag åker skate på tävlingshjul. Åkte till Hannas och tillbaka, en platt sträcka där det egentligen bara gå nerför vid två tillfällen och då strax innan en korsning. Var inte helt lätt att få ner farten till dessa två korsningar. Det är jobbigt att bromsa och frmförallt svårt i hög fart. Fick stå och balensera lite, bra teknikträning åtminstonde.

Gick fort första hälften då det var med vind men lite läskigt som sagt, försökte hitta känslan. Efter vändningen så var det motvind hela vägen och det var en pers att lyckas dels att hålla sig på benen men också hålla sig i A1- puls. När det är sidovind och vinden kommer åt ena hållet, låt säga från vänster så gäller det att trycka med all kraft till vänster och sen behöver du bara luta dig åt höger så kommer du över på andra benet utan problem. Då man vill säga att det inte kommer en extra vindputs, då ligger du i diket istället. Så är det faktiskt när man åker skate hemmavid när det blåser. Det är svårt att förklara för den som inte begriper. Något som folk kan och borde begripa är att 56:36 minuter på en sträcka på 21,97 kilometer ger en snitthastighet på 23,3 km/h. Det var till synes korrekt data från pulsklockan. Något som däremot inte stämde var höjdmeterna visade 320 meter, är bara en bråkdel av i verkligheten. Klockan var helt blåst!

Brukar kunna ha känningar i ryggen när jag börja åka skate och cykla såhär på våren, men lyckades inte känna några sådana besvär, skönt det. Men jag har fortsatt träningsvärk från söndagens lopp och det gäller samtliga muskler under midjan.

 

Min träning de 60 senaste dagarna, nog ingen skåning som har denna fördelning i den senare delen av april månad. Från vecka 16 från ifjor till idag har jag tränat ungefär 700 timmar plus styrketräning. Man ska tydligen inte räkna styrketräning som träning när man loggar in i träningsboken som skidåkare. Något som jag inte förstår mig på.

Min träning de 60 senaste dagarna, nog ingen skåning som har denna fördelning som nu i den senare delen av april månad. Från vecka 16 från ifjor till idag har jag tränat ungefär 700 timmar plus styrketräning. Man ska tydligen inte räkna styrketräning som träning när man loggar in i träningsboken som skidåkare. Något som jag inte förstår mig på.

Bilder Österlen Spring Trail

Bjuder på diverse fina/fula/verkliga bilder från gårdagenslopp. De flesta är bilder på mig, eller typ alla bilder är på mig. ”Ego- pics”. Har annars haft vilodag idag söndag, har läst någonstans att gud vilade på den sjunde dagen d.v.s. söndagen. Kan har läst det i Biblen kanske. Har alltså vilat från träning men har annars varit en fattig bonddräng där det bjöds på soppa och knäckebröd till middag. Det är knapert nu, man blir inte rik av att vinna trailopp. Var kallt och blåsigt idag, fick t.o.m. ta fram långkalsongerna. Det är lite knasigt såhär års i Skåne. Jag har faktiskt upplevt snö vid denna tiden på året här hemmavid, var väl någon seg livlig snödriva som inte smälte bort förrän i slutet av April. Var längesen nu. Har också hunnit med att städa lite, det händer inte varje dag direkt.

Imorgon drar det nya träningsåret igång och man ska börja grotta ner sig i en massa träning. Kommer startar relativt lugnt med en normalvecka, på omkring 10-12 timmar. Få se hur det blir. Lite avgörande hur min tumme och pekfinger vill. Så svårt att veta mellan tummen och pekfingret hur det blir (skratt). Har tränat den skrämmande mängden av sex timmar de senaste två veckorna under min viloperiod. En enkel motionär tränar klart mer än så.

Ironiskt nog så har jag blivit en bättre löpare ju tyngre jag blivit (väger 73-74 kg nu), det borde vara fysiskt orimligt. Kan vara så att jag har ökat på benmusklerna något under hösten/vintern, med all tuff styrketräning. Men bilderna nedan så ser man visst lite dubbelhaka och bugen sticker ut lite, kanske använde en för liten tröja möjligen.

Gårdagens resultat 10 km

Kilometertiderna från igår enligt Strava, i parantes höjdskillnaden.

  1. 3:28 min/km (-10 m)
  2. 4:01 min/km (23 m)
  3. 3:55 min/km (-16 m)
  4. 3:59 min/km (-1 m)
  5. 3:57 min/km (-2 m)
  6. 3:44 min/km (4 m)
  7. 3:51 min/km (17 m)
  8. 3:40 min/km (-17 m)
  9. 4:06 min/km (8 m)
  10. 3:52 min/km (0 m)
Startnr. 534
Namn Johannes Andersson
Klubb/Firma/Sponsor
Ålder 46 år
Kön Man

Visste inte att jag är 46 år, men jag ser faktiskt ganska ung ut på bilderna i så fall, efter målgång med.

Bilder som Oskar Henriksson har tagit, Oskar själv sprang 47 kilometers klassen, det är långt det för en annan.

Kände mig som en kung med slottet i bakgrunden

Kände mig som en kung med slottet i bakgrunden.

Cool med glasögon framför slottet.

Cool med glasögon framför slottet.

Topptrion (10 km) f.v. Tobias Larsson, f.h. Jens Persson, båda tävlande för Ystads IF. Han där i mitten är jag och alla verka vara glada.

Topptrion (10 km) f.v. Tobias Larsson, f.h. Jens Persson, båda tävlande för Ystads IF. Han där i mitten är jag och alla verka vara glada.

Bilder tagna av Jenny Karlsson, Sparbankens Syd.

Målgång

Målgång.

målgång 2,0 ÖST s.syd

målgång 3,0 ÖST s.syd

Var visst inte helt oberörd

Var visst inte helt oberörd

målgång 5,0 ÖST s.syd

målgång 6,0 ÖST s.syd

målgång 7,0 ÖST s.syd

målgång 8,0 ÖST s.syd

Här började svetten svida i ögonen.

Här började svetten svida i ögonen.

Den bleke, den fete, den snabbe!

Den bleke, den fete, den snabbe!

Axelpress

Axelpress.

2:an var åtminstonde tröttare än vad jag var i mål.

2:an Jens Persson var åtminstonde tröttare än vad jag var i mål.

Slänglopp

Slänglopp

Glad trio.

Glad trio.

Fortsatt en glad trio.

Fortsatt en glad trio.

Inte en sur min.

Inte en sur min.

seger ÖST s.syd

Seger 2.0 ÖST s.syd

 

 

Vann Österlen Spring Trail

12999585_1106543319398400_1774817307_o

Foto: Kristina Orban

Vann den korta klassen i Österlen Spring Trail, var inte tuff nog att delta i de längre klasserna på 21 resp. 47 kilometerna. Är man som man är just nu fet och blek så får 10 kilometer trail räcka. Gjorde faktiskt ett riktigt bra lopp ändå, springa under 38 minuter på ett traillopp som visserligen mätte något kortare än en mil är ju ganska bra faktiskt. Det är en bra stor skillnad mellan ett platt asfaltslopp kontra ett trailopp som idag. Dagens lopp gick hälften på skogsväg och resten på svårsprungna ängar eller skog. Lägg då till lite vattenhinder och en avslutning upp på snorhala trappsteg, så har man en fin trailrunda.

Värmde upp i cirka en halvtimme innan loppet. Strax innan start valde jag att byta skor till ett par med mer grepp i. Dessa var Inov- 8 X- talon 190, riktigt bra skor det. Starten till vårt lopp på 10 kilometer var Tina och hon sa till mig innan start att jag skulle leda de andra för jag kunde banan. Ledsagare har varit mitt signum denna vecka. Jag tyckte jag lyckades bra med den eran som jag fick, dock var det ingen som hackade på hela vägen men det gick nog bra för de flesta att hitta ändå.

När starten gick tog Freya täten och jag strax efter. Men ganska omgående gick jag om och sen var jag i ledningen hela vägen till mål. Första kilometern gick på 3:28 på den lättsprungna skogsvägen som det var i början. Sen började en härlig svårsprungen berg- och dalbana som mestadels gick på ängar. Hade med mig två killar från Ystads IF, men den ena släppte rätt fort medan den andra var som en igel på mig hela tiden. Han lät trött och efter knappt fyra kilometer så fick han släppa mig och samtidigt som vi lämnade ängarna bakom oss där Andrarum ligger. Jag springer sen förra hösten för just Andrarums IF. Tror dessutom att jag kan vara ganska välkommen till nästa veckas orienteringsträning, som jag planera att delta i. Han som släppte mig var nästan två minuter efter mig i mål.

Mellan fem och åtta kilometer gick det på en skogsväg som hade blivit lite mjukare sen förra helgen då jag provsprang banan. Då var hela banan mer blöt sen de senaste dagarnas regnfall. Började få en liten schaktning under den perioden men valde att inte titta bakåt förrän vi svängde in rakt in i skogen efter åtta kilometer. Då såg jag liksom de som jagade mig, vilket var en och visste i detta skedde att jag kommer att vinna. Gick därför ner i tempo och för första gången njöt jag under ett löplopp i denna kaliber. Drog ändå ifrån de sista två svåra kilometerna, trots jag inte gick för fullt. Springer man flertalet pass i skogen som jag gör blir man ju bra på det med, nästan som logiken känns logiskt. Avlutningen gick över trappor upp mot Christinehofs slott. Och hade jag inte skadat mina fingrar hade jag gjort high five med publiken. Gjorde t.o.m. en segergest när jag passerade målinjen, det har aldrig hänt tidigare. Jag var tydligen så snabb att de som skulle ta emot mig i mål satt och väntade då jag plötsligt dök upp. Så de fick springa efter mig i mål faktiskt, lite roligt kan man tycka.

Har nog inte varit så ”pigg” efter ett löplopp som jag var idag. Hade ändå en snittpuls på 93 % vilket är ganska normalt och bra på en mils löpning. Att jag hade den höga snittpulsen och ändå inte gick för fullt beror på den senaste tidens vila. Ska jag vara ärlig känner jag mig inte alls bra tränad och det ska man väl inte heller vara under en viloperiod som jag har haft och som nu är på väg att ta slut. Musklerna är förstås fräscha och jag hade dagen för att kunna springa bra som jag lyckades med. Öppnade också mer kontrollerat än vanligt och hade koll, höjde lite farten när jag blev ensam men tog det som sagt ”lugnt” på slutet.

Enligt min klocka sprang jag på 37:40 och då startade jag exakt när starten gick och stoppade uret när jag precis kom i mål. Trots det blev det officiella resultatet 38:58, men det är av mindre betydelse. Var hur som helst knappt en minut förre 2:an som också tävlar för Ystads IF. Det räcker väl med att de vinner handbollsmatcher i den föreningen tycker jag. Freya vann förstås ännu mer överlägsen än mig. Hon och jag brukar ju kunna vinna de där löptävlingarna. Det är ju skoj. Skoj är det också att många som jag kände var med på ett eller annat sätt. Riktigt roligt med det hela med arrangemang och publik, stort tack för det.

Data från dagens lopp.

  • Tid: 37:40 min
  • Distans: 9,77 km
  • Snitthastighet: 15:56 km/h
  • Snittempo: 3:51 min/km
  • Snittpuls: 180 (93 %)
  • Maxpuls: 190 (98%)
  • Höjdmeter: 167 m

Förra helgen hade jag 80 höjdmeter på nästan samma runda, man blir inte klok vad som stämmer men terrängen tog ju ut sig på sitt sätt ändå.

Nu ska jag snart iväg till min kusins 25- års fest. En annan som också fyller 25 är jag, mer bestämt på tisdag. Det är ju snart.

Lite bilder på mig från slutet av loppet, kommer fler framöver. Resultat kommer också!

Mot upploppet. Foto: Kristina Orban

Mot upploppet. Foto: Kristina Orban.

Halkade faktiskt på toppen av denna trappa, men det var nog ingen som såg det bakom busken. Tur det kanske. Foto: Kristina Orban.

Halkade faktiskt på toppen av denna trappa, men det var nog ingen som såg det bakom busken. Tur det kanske. Foto: Kristina Orban.

Skulle runda det där slottet också innan man sprang in i mål. Foto: Kristina Orban

Skulle runda det där slottet också innan man sprang in i mål. Foto: Kristina Orban

 

Flyger hem

Hej kamrater,

Snart går flyget från Östersund till Bromma, och förhoppningsvis hinner man med flyget vidare till Sturup. Man är bra fin när man flyger såhär upp och ner. Har annars haft en bra och givande dag, bättre än Kaplan i alla fall. Han gillar turkar och jag norrlänningar.

Vaknade upp i ett snöigt Östersund. Blev ett kort löppass och en liten tur med skate på Östersunds skidstadion. Inte en käft var där förutom mitt sällskap som guidade mig. Jag åkte på Mattias Bångmans skidor, fast han var inte där.

Imorgon ska jag springa trail i Skåne, det lär ju bli kul.

image

Morgonjogg med fart och en ny resa

Sitter på Arlanda

Sitter på Arlanda

Började dagen med ett kortare löppass, sitter på Arlanda nu och väntar på ett flyg som ska ta mig till Östersund. Nu kanske ni undrar vad jag ska göra där? Det gör jag med, men man kan säga att jag ska på businessresa och det utlovas någon form av träning imorgon. Det blir nog bra.

Det första jag gjorde idag förutom morgonpissen och att jag klädde på träningskläder var att ge mig ut att löpa i det kyliga vädret. Sprang i vanlig lugn distans, men la in en sex minuter lång fartökning i tröskelfart, dvs under mjölksyretröskeln. Man ska försöka väcka liv i mina löpmuskler inför helgen tävling. Det kändes helt okej i benen, att träna och ta i innan frukost brukar få mig illamående. Idag var inget undantag. Gick lätt utför i början av fartökningen men svagt uppför och motvind på slutet. Var lite motigt av förklarliga själ på slutet med något högre puls än väntat. Höll ett snitt på 3:41 min/km på de sex fartfyllda minuterna man tryckte på lite. Snittpuls på 167 (87%). Hela passet tog bara 24 minuter och 5,5 kilometer.

Rullskidtips del 2

Ungefär såhär smalt bör man stå på rullskidor, men gärna skjuta fram ena foten.

Ungefär såhär smalt bör man stå på rullskidor, men gärna skjuta fram ena foten.

Nu ska jag förklara lite knep och tips om att kunna åka fortare på rullskidor. Jag satsar och tränar för längdskidåkning men få kallar mig en rullskidspecialist som behärska i stort sätt alla distanser som tävlas på rullskidor förutom sprint. En sprint på rullskidor är vanligtvis 150 meter långt och man möts två och två i knockout sprint. Jag har aldrig lyckas kvalificera från kval någon gång än. Ett av mina mål för kommande rullskidsäsong  är att bli en bättre sprinter så jag kan vara en mer komplett rullskidåkare och förhoppningsvis kunna åka i landslaget, det vore coolt. Annars är jag en bra rullskidåkare där jag är som bäst i backracen, där mitt syreupptag tar mig långt i loppen, trots jag sällan eller aldrig har möjligheten att träna i längre stigningar i Skåne.

Nog med det, har rangordnat en del avgörande saker enligt mig till att kunna åka snabbare och bättre på rullskidor.

  1. Tips nummer ett, kan låta tråkigt men det är faktiskt att träna mer eller träna bättre, d.v.s. väldigt individuellt från person till person. Vi svara olika på olika sorts träning men träning på rullskidor i allmänhet är en nyckel till att lyckas bättre på rullskidlopp.
  2. Nummer två på listan enligt mig är att stå rätt på skidorna, vilket har större inverkan än vad man tror. Många har synpunkter om att deras hjul går långsammare än andra. Jag skulle nog säga att det beror på till största del hur du står på skidorna. Likvärdigt rullmotstånd tycker jag är Elpex, Swenor och Skigo har på sina normalhjul (standardhjul d.v.s. 2:or). Dessa hjul kan köpas här. En som verkligen kan stå rätt på rullskidor är den eviga unga ödmjuka rullskidguden Tobias Westman. Han åker nog snabbast på alla olika rullskidor med samma rullskidmotstånd. Bilderna som jag publicera i denna artikel visar lite hur man bör stå, smalare än i ett skidspår på vintern.
  3. 3:e tipset blir en delad sådan. Man kan slipa på bakaxeln och/eller använda keramiska lager. På mina 2:or som jag tävlar på i de tävlingarna som tävlingshjul inte är tillåtna är bakaxlarna nerslipande en del. Jag har inte själv slipat på dem och ska jag vara helt ärlig vet jag inte riktigt exakt hur det ska gå till. Men vill man testar så rekommendera jag att skaffa några bakaxlar, så man få testa sig fram. Vissa tävlingar som jag tävlar i har eliten låneskidor och många gånger använder jag inte mina egna rullskidor på tävlingar och då är det viktigaste att stå rätt på skidorna som jag förklarde innan. Jag tycker keramiska lager gör ungefär lika bra nytta som att slipa på bakaxeln. Viktigt när man slipa på bakaxeln att inte slipa för mycket, man måste kunna ha en fungerade bakspärr. Har man inte det så är det inte tillåtet att åka. Själv så har jag bara keramiska lager i mina Eagle klassiska tävlingshjul.

Jag vet att många har velat ha lite trix och tips kring rullskidor så jag hoppas detta få en liten överblick om det hela.

Bild från DM på motorbanan Knutstorp. Titta på skillnaden hur olika jag och han jag varvar står. Dessutom står jag och stakar en bra bit ner i nerförsbacken som det är där bilden togs.

Bild från DM på motorbanan Knutstorp. Titta på skillnaden hur olika jag och han jag varvar står. Dessutom står jag och stakar en bra bit ner i nerförsbacken som det är där bilden togs. Foto: Annatarfoto

Bild i nästa frekvens då även jag har gått ner i fartställning. Tittar man noga så ser man jag skjuter fram ena foten något. Känns också lite stabilare att göra så. Foto: Annatarfoto

Bild i nästa frekvens då även jag har gått ner i fartställning. Tittar man noga så ser man jag skjuter fram ena foten något. Känns också lite stabilare att göra så. Jag vann 20 km loppet som gick på standardhjul (2:or) med en snitthastighet på nästan 27 km/h, bra det i november månad. Foto: Annatarfoto

Klämdag

Har haft en oplanerad klämdag idag. Hade en plan att köra premiärturen på linjecykeln, men blåste för mycket på morgonen så jag lät bli att cykla. Man ska ju inte träningshetsa nu när man har viloperiod. Man ska kanske inte har två jobb per dag heller, räcker med ett. Annars händer det såna olyckor som idag. Började att skära ett djup hack i ena pekfingret. Efter en stund forsade blodet som en röd vårflod. Sprang in för att tvätta såret men lyckades i bara farten att klämma det andra pekfingret. Det gjorde ont. Att fördärvar båda pekfingrarna rimmar lika illa som socialdemokraterna och miljöpartiet, inget bra alls.

Tänkte att tre invalid fingrar inte skulle påverka mig när jag har sju friska kvar. Har ju en stukat tumme också. Funkade bra att jobba (på mitt riktiga jobb) men blev allt värre och fick åka in till akuten för att röntga fingret. Lyckligtvis var inget brutit, vilket var en lättnad. Något lättnad var det inte riktigt när Hassan kl: 0:55 skar rakt ner med en kniv i nageln, för att tömma blod. Ingen bedövning och jag var påväg att skrika som en liten skrämd tjej. Blir nog bra ska vi se, dock lite otäckt att nageln kommer trilla av.

Undrar vad som blir nästa finger som görs illa nästa gång. Vem vet man kanske vaknar upp och se att man har en förlovningsring på ringfingret. Då är en ny skada inlett.

Få hoppas att årets värsta skador är gjorda nu, bättre att nu i min viloperiod än mitt under rådande säsong. Men man behöver lite motgång för att kunna få medgång sägs det. Nu ska jag ta en pilla så jag somnar gott och utan smärta. Kan nog bli en lång sovmorgon imorgon.

Inget stoneface idag, men väl ett påplåstrat finger.

Inget stoneface idag, men väl ett påplåstrat finger.